Skriftligt formkrav vid prorogations- och skiljeavtal? - En undersökning av det skriftliga formkravets omfattning och betydelse

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Avtalsfriheten är en grundläggande princip i svensk rätt som erbjuder avtalsparterna en rätt att välja hur ett avtal ska slutas. Tvingande lagregler kan dock sätta upp vissa förutsättningar för hur ett giltigt avtal ska se ut. Ett tillvägagångssätt är att i lag uppställa olika typer av formkrav. En typ av formkrav är det skriftliga formkravet som uppställs för bland annat prorogationsavtal. Det innebär att ett visst innehåll ska omfattas av skrift för att det ska föreligga ett giltigt prorogationsavtal. Ett sådant krav uppställs däremot inte i förhållande till skiljeavtal. Det kan förefalla anmärkningsvärt eftersom skiljeavtalet innebär ett totalt avsägande från rätten till en domstolsprövning. Den här undersökningen syftar till att undersöka det skriftliga formkravets omfattning och funktion i förhållande till prorogationsavtalet. Dessutom ämnar uppsatsen besvara om och hur det skriftliga formkravet medför en skillnad mellan ett giltigt prorogationsavtal och ett giltigt skiljeavtal. En sådan undersökning kan vidare besvara vilka för- och nackdelar det finns med att uppställa ett skriftligt formkrav för den här typen av avtal. Undersökningen visar på att existensen av ett skriftligt formkrav ur ett internationellt perspektiv ofta förefaller vara en kompromiss mellan att dels värna om parternas rättssäkerhet, dels att inte medföra en negativ påverkan på handelsmönster. Det är endast prorogationsavtal som måste upprättas i skriftlig form men i praktiken förekommer även skiljeavtal huvudsakligen i skrift. De båda typerna av avtal har liknande innehållskrav. Det skriftliga formkravet medför dock en skillnad i när bundenhet för parterna uppstår och möjligen en skillnad i vilka tolkningsdata som är primära vid avtalstolkning. Det är inte klarlagt huruvida ett prorogationsavtal måste vara underskrivet. Elektronisk kommunikation vid ingående av prorogationsavtal är antagligen inte tillåtna utan att någon form av lagändring genomförs. En anledning till att både prorogations- och skiljeavtal ska vara belagda med ett skriftligt formkrav är att det kan gynna parternas rättssäkerhet samt att det kan ge ett starkare skydd än vad som är fallet om parterna måste avtala om ett skriftkrav. Det som däremot talar för att prorogations- och skiljeavtal inte ska beläggas med ett skriftligt formkrav är att en sådan reglering kan ha en negativ inverkan på handelsmönster samt att digitaliseringen kan innebära att skriftliga formkrav blir uttunnande eller svårmotiverade.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)