Hedersrelaterat våld och förtryck : En innehållsanalys av domar före och efter straffskärpningsgrunden den 1 juli 2020

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Kriminologi

Sammanfattning: 1 juli 2020 trädde en ny straffskärpningsgrund i laga kraft, som innebar att hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet. Syftet med vår studie var att undersöka skillnaden mellan hur tingsrätten och åklagaren motiverar och argumenterar kring hedersmotivet i sex utvalda domar, innan och efter straffskärpningsgrunden. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av dessa domar och valde ut materialet med hjälp av ett kriteriestyrt urval. De teorier vi valde att utgå från var det ideala offret och kulturkriminologi. Vår analys av domarna resulterade i ett flertal mönster, som exempelvis: kontrollbehov hos gärningspersonen och övervåld. Vi drog slutsatsen att både tingsrätten och åklagaren redan innan straffskärpningsgrunden tillkom tog hänsyn till hedersmotivet, på så sätt att man ansåg att brottet var särskilt hänsynslöst.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)