Är särskolan och elever med funktionsvariationer med på dagordningen? : En innehållsanalys av Biblioteksbladet 2005-2015

Sammanfattning: 2010 beslutades det att den nya skollagen skulle inkludera en paragraf om alla elevers tillgång till skolbibliotek, oavsett om de går i ”grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola” (SFS 2010:800, 2 kap. 36 §). Dessutom innehåller bibliotekslagen från 2013 en paragraf som beskriver individer med funktionsvariationer som en grupp i samhället som ska prioriteras inom biblioteksverksamheten. Denna studie undersöker om denna explicita inkludering av särskolor och individer med funktionsvariationer som står skrivna i respektive lagar även återfinns i de artiklar om skolbibliotek som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015. Studien undersöker även de bilder av skolbibliotek som de olika artiklarna presenterade, samt vilka möjliga konsekvenser dessa kan ha för skolbiblioteksdiskussionen och de som tar del av dem. Studien består av en både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av de artiklar som skrev om skolbibliotek och som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015, och resultaten diskuteras sedan utifrån McCombs och Shaws dagordningsteori. Undersökningen visade att endast ett fåtal artiklar som explicit handlade om särskolor eller elever med funktionsvariationer publicerades under denna period, och att en majoritet av de artiklar som skrevs använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att skriva om vilka skolformer som inkluderades i detta. Ett upprepat användande av skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att inkludera en definition av vad termen innefattar kan leda till att alla skolformer inte lyfts fram i lika stor utsträckning, och således inte får sina röster hörda, i de offentliga samtal som förs kring skolbibliotek.