Straffskalans betydelse för rubriceringen av brott - En studie av effekten av straffskärpningen 1 juli 2017 avseende grov misshandel

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Författare: Therese Dahlkvist; [2019-02-08]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: År 2017 beslutade riksdagen om straffskärpning av vissa våldsbrott i brottsbalken (BrB). Denna lagändring innebär bland annat att det lägsta straffet för grov misshandel i 3 kap. 6 § 1 st. BrB är skärpt från fängelse i lägst ett år till fängelse i lägst ett år och sex månader. Lagändringen innebär således en straffskärpning för grov misshandel på sex månader för det lägsta straffet. Vad denna straffskärpning har haft för effekt i dagens rättstillämpning är ännu inte utrett och det är svårt att veta vad straffskärpningen har gett för resultat. Detta utreds i uppsatsen. Uppsatsen utreder hur straffskärpningen 2017 avseende bestämmelsen om grov misshandel har tagits emot i domstolarna. Detta genom att granska avgöranden från Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätt.Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur straffskalan för grov misshandel, till följd av straffskärpningen 1 juli 2017, påverkar gradindelningen i dagens rättstillämpning. I detta ingår dels att utreda och analysera vilken effekt lagstiftaren avser åstadkomma i och med ovan nämnda lagändring gällande misshandelsbrottet, dels om effekten har uppnåtts och dels att utreda och analysera skillnaderna i hur domstolarna resonerar kring rubriceringsfrågan, innan jämfört med efter straffskärpningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)