Konsekvensanalys av den nya gymnasielagen

Sammanfattning: 2015-års flyktingvåg har varit och är till viss del än idag starkt omdebatterad. Vem minns inte Stefan Löfvéens tal där han säger: ”Mitt Europa bygger inga murar” eller Gustaf Fridolins uttalande om Nya gymnasielagen som ”En seger för humanismen”. Flyktingvågen har verkligen satt Sveriges samhälle på prov på många plan vilket har lett till stora påfrestningar på allt ifrån bostäder och skola till sjukvård och omsorg. Migrationsverket fick som ett direkt resultat av flyktingvågen mängder med ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige och mängden har gjort att besluten om uppehållstillstånd i flera fall tagit så lång tid att barn hunnit bli vuxna i väntan på beslut. Sommaren 2017 blossade det upp en debatt om en stor grupp ungdomar. Ungdomar som främst kom från Afghanistan. Migrationsverket hade vid den här tiden redan gett ca 2000 av dessa ungdomar ett utvisningsbeslut vilka ungdomarna inte rättat sig efter. Ungdomarna menade delvis att besluten var felaktigt tagna eftersom de till skillnad från Migrationsverket menade att de områden i Afghanistan som ungdomarna skulle skickas till inte var säkra områden. Detta resulterade i en sittstrejk som ägde rum i Stockholm och detta blev en upplysning för svenska folket om gruppens existens. Studien fokuserar på att beskriva det juridiska läget för gruppens individer innan och efter tillkomsten av den nya gymnasielagen. Metoden som har använts är i huvudsak rättsdogmatisk där utgångspunkten kommer från framförallt lagtexten och förarbeten. När det kommer till praxis och doktrin så finns det väldigt lite rättsfall och litteratur kring gymnasielagen. Resultatet som studien visar är att gymnasielagen är komplicerad, så komplicerad att myndigheter som Migrationsverket inte alltid vet hur den ska tolkas. Lagen gör det svårt för individerna som den är till för och slutsatsen i studien landar i att det kommer vara svårt att med stöd av lagen kunna få ett permanent uppehållstillstånd.