Franska är väl ingen konst!? : om unga kvinnors identitetsarbete och självpresentation och om hur skapandekraften kan användas i bildämnet

Sammanfattning: Franska är ett av de språk som elever idag kan välja att läsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna språk talar man om språkets relevans för oss människor idag och det viktiga i att vi breddar våra språkkunskaper till gagn för oss själva och samhället. Den rådande situationen är dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som påbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förändring måste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar på. Jag har velat ta reda på varför franska idag är ett ämne mer eller mindre i kris, trots att man på högre beslutsnivå förespråkar dess betydelse. Vidare har jag utifrån ett ämnesövergripande synsätt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande, där elever och lärare inspireras och motiveras i mötet med det franska språket. Ser man till de nu gällande kursplanemålen i moderna språk, finns stora möjligheter att öppna upp för konst i det pedagogiska rummet, men idag förekommer ett sådant ämnessamarbete i högst begränsad utsträckning. Vi kan lära oss främmande språk på olika sätt; ord och bilder är viktiga instrument och hjälper oss i vår kunskapsinhämtning. Dessa kan i sin tur tala i olika hög grad till våra sinnen och det är individuellt hur vi tar till oss den kunskapen. I både uppsats och gestaltningsarbete har jag undersökt hur ord och bild kan samverka i franskundervisningen. Uppsatsen visar på möjligheter och svårigheter samt ger konkreta exempel på arbetssätt med konst som didaktiskt verktyg. Min gestaltning är inspirerad av Apollinaires kalligram och Magrittes flerbottnade lekfullhet i mötet mellan ord och bild . Jag har målat i ord, tankar kring de fem sinnena - syn, hörsel, lukt, smak och känsel - på fem glasskivor, vilka jag placerat framför en ständigt föränderlig himmel vid ett fönster. Ljud, doft och en mjuk, varmröd matta, har jag med för att fler sinnen ska kunna väckas till liv hos betraktaren. Min slutsats är att konst som didaktiskt verktyg i dagens franskundervisning är en i mångt och mycket oprövad väg, men med stor potential. En förutsättning för ett fruktbart resultat är att man tar till vara elevers och lärares egna upplevelser av en konstbild, ett konstföremål eller en konstupplevelse. Genom att kunna relatera till sin egen förförståelse och samtidigt möta nya intryck och information som är relevanta för eleverna själva, kan motivationen öka och kunskaper i såväl språk som realia fördjupas.