Fetma och samhället : - En nationalekonomisk analys av fetmans samhälleliga effekter och förebyggande åtgärder

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Nationalekonomi;

Sammanfattning:

Minst 400 miljoner människor lider i dagsläget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vår uppsats är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma påverkar samhället i Sverige och utvärdera förebyggande åtgärder med utgångspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras därför på redan befintlig forskning.

För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma är det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen på ohälsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förändrade livsstilen, låg utbildning och låg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohälsosamma varor bidrar till fetma.

Vi har kommit fram till att fetma har både fysiska och psykiska effekter som påverkar samhället. De fysiska effekterna är förtida död och olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ II diabetes och cancer. De psykiska effekterna består bland annat av låg självkänsla och känslor av utanförskap. Ytterligare effekter är diskriminering och försämrade sociala relationer, vilket tillsammans med de psykiska effekterna tyder på att viktiga behov enligt Maslows behovshierarki inte tillfredsställs. Enligt Solows tillväxtmodell har även sjukdomarna och förtida död en negativ effekt på tillväxten genom produktionsbortfall, högre administrativa kostnader för företag och minskade skatteinkomster för staten. Vi har genom att använda en cost-of-illness analys kommit fram till att den totala samhällskostnaden för fetma ligger mellan 6,2 och 14 miljarder, dock finns en stor osäkerhet i beräkningen.

För att undvika dessa effekter behövs åtgärder för att förebygga fetma. Baserat på de orsaker vi tagit upp har vi diskuterat effektiviteten av åtgärderna sockerskatt, förmedling av information och övrig reglering. Slutsatsen är att fördelarna med sockerskatt är större än nackdelarna men att mycket förarbete om framförallt priselasticitet ännu återstår innan ett eventuellt införande. Vidare resulterar diskussionen i att förmedling av information är en bra åtgärd om man riktar den till de lågutbildade och integrerar den redan i unga år. Angående den sista diskuterade åtgärden, övrig reglering, är slutsatsen att marknadsföring, speciellt till barn, och tillgången på sötsaker borde regleras, samtidigt som fysisk aktivitet bör stimuleras och märkningen av livsmedel vidareutvecklas. Vidare anser vi att en samordning av alla åtgärder är central då vi tror att fetma bättre förebyggs när flera åtgärder samverkar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)