Vem var kungens fru? : En textanalys över framställningen av kvinnor och män i historieläromedel för mellanstadiet mellan 1980-2022

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

Sammanfattning: Jämställdhet är ett begrepp som på senare år har utvecklats och fått stor betydelse i samhället. I läroplanerna mellan 1980 och 2022 har begreppet jämställdhet förekommit men tillämpandet av begreppet har förändrats med tiden. Genom tidigare forskning framkommer det att kvinnor har varit underrepresenterade i historieläromedlen.  De har bortsett ifrån hur kvinnor upprätthöll samhället och främst riktat fokus på krigen och vad som hände på slagfälten. Forskningen påtalar också att vid användandet av könsneutrala begrepp i läromedel går det av sammanhanget urskilja att de syftar till män. Tidigare forskning belyser också att läromedlen väljer att placera in kvinnor i specialstycken för att uppmärksamma att de också har varit en del av historien. Föreliggande studie har haft som syfte att synliggöra förändringar och kontinuiteter i framställningen av kvinnor och män i historieläromedel för årskurs 4–6, genom att studera historieläromedel som är publicerade mellan 1980 – 2022. Denna studie har kombinerat en kvantitativ analys med en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen redogör antalet namngivna kvinnor och män i respektive läromedel. Genom en komparativ textanalys och en kritisk diskursanalys har sex läromedel analyserats genom Hirdmans genussystem och de två logikerna; att mannen är normen och att kvinnor och män ska hållas isär. Logikerna har legat till grund för analysen för att urskilja hur kvinnor och män framställs i förhållande till varandra. Genom att jämföra hur kvinnor och män framställs i läromedlen över tid i förhållande till läroplanerna har studien analyserat förändringar och kontinuiteter i framställningarna. Utifrån resultatet av den kvantitativa analysen framkommer det att kvinnor varit underrepresenterade i samtliga läromedel som analyserats. I det senaste läromedlet som analyserats är kvinnors representation däremot nästan jämställd med mäns. Av resultatet från den kvalitativa analysen framkommer det att det går att urskilja diskurser i framställningen av kvinnor och män. Det finns en kontinuitet utifrån de egenskaper, sysselsättningar och sammanhang som tillskrivs respektive kön och genom dessa kategorier går det att urskilja ett isärhållande mellan kvinnor och män. Genom framställningen av kvinnor och män går det också att urskilja en manlig norm i läromedlen. Baserat på läroplanernas syn på begreppet jämställdhet framkommer det också av resultatet en koppling mellan framställningen av begreppet i läroplanen och läromedlen från respektive läroplan. Det går att urskilja en förändring med tiden främst utifrån läromedlen kopplade till Lgr11 och den största förändringen sker i läromedlet från 2020.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)