Påståendedoktrin i svensk skiljeförfaranderätt

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: När skiljemän prövar sin behörighet att avgöra en tvist enligt 2 § 1 stycket LSF, kan en och samma omständighet ha betydelse såväl för skiljenämndens behörighet, som för själva saken. Skiljenämnden anses då ha att tillämpa den så kallade påståendedoktrinen under vissa förutsättningar. Kärnan i påståendedoktrinen är enligt HD att skiljenämnden, när den prövar sin behörighet, inte ska ta ställning till existensen av de rättsfakta som skiljekäranden påstår omfattas av ett rättsförhållande som täcks av skiljeavtalet. Det råder dock viss oklarhet om påståendedoktrinens innebörd och räckvidd, och det finns en diskussion om man bör lagstifta doktrinen eller inte. Syftet med uppsatsen är att utreda och kritiskt granska påståendedoktrinens innebörd och räckvidd i svensk skiljeförfaranderätt, och att därmed analysera bakgrunden till pågående diskussion om huruvida påståendedoktrinen bör lagstadgas eller inte. Påståendedoktrinen är inte reglerad i lag och den har utvecklats genom praxis och doktriner. Påståendedoktrinen är dock inte den enda doktrinen som reglerar skiljenämndens behörighetsfrågor. Det finns den så kallade anknytningsdoktrinen, som kan tillämpas parallellt med påståendedoktrinen. Påståendedoktrinen har blivit föremål för diskussion i SOU 2015:37. Den juridiska litteraturen och SOU visar att det är besvärligt att klargöra påståendedoktrinens innebörd. Vad som är omdiskuterat är: 1) om påståendedoktrinen innebär att endast kärandens påstående eller även svarandens invändning ska tas hänsyn till vid behörighetsprövning, 2) hur svarandens olika invändningar behandlas enligt doktrinen, och 3) om doktrinens räckvidd. Dessa otydligheter gör innebörden av påståendedoktrinen oklar. Detta är ett bekymmer för många praktiker och särskilt för utländska parter, vilket bidrar till att det finns diskussion om kodifiering av påståendedoktrinen. Sammanfattningsvis vore det önskvärt att problemen med påståendedoktrinen diskuteras vidare och att den klarläggs på något sätt i framtiden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)