Fritidshus eller permanentbostad-var går gränsen?

Sammanfattning: Uppemot 4 miljoner människor har i Sverige tillgång till ett fritidshus. Fritidshusens karaktär är inte beständiga utan omvandling av fritidshus till permanentbostad förekommer. Ett motsatsförhållande figurerar även där permanentbostäder i eftertraktade områden köps för att användas som fritidshus. Speciellt i skärgårdsområden är detta ett vanligt fenomen. Tidigare studier har studerat när en övergång har skett mellan de två bostadsformerna fritidshus och permanentbostad. Tidigare har detta studerats främst utifrån en lag, till exempel PBL och inte med hela Sveriges Rikes Lag som utgångspunkt. Syftet med arbetet har varit att undersöka skillnaden mellan fritidshus och permanentbostäder. Detta har gjorts utifrån Sveriges lagstiftning, rättsfall och mejlintervjuer som har genomförts med kommuners bygglovsavdelningar, kommunala lantmäterimyndigheter och statliga lantmäterimyndigheten. Intervjufrågorna berörde bland annat deras arbete med särskiljning av de båda boendeformerna och hur dagens lagstiftning tillämpas. Felkällor föreligger, där reservation görs vid att vissa lagar som särskiljer på boendeformerna inte har undersökts. I arbetet har det undersökts huruvida det finns en definition av vad ett fritidshus är. I lagtext återfinns ingen definition. En avrådan inkom från Sveriges kommuner och landsting, Lantmäteriet, Boverket med flera, som vid införandet av nya PBL 2010, inte ville se en införd definition av fritidshus. Något som har diskuterats mycket igenom hela arbetet är fritidskommitténs gränsdragning mellan fritidshus och permanentbostäder. Antingen kan ett hus ses som ett fritidshus eller permanentbostad beroende på det avsedda ändamålet i bygglovet, det vill säga det lovgivna ändamålet i bygglovsansökan. Andra sättet att klassificera en bostadskaraktär är utifrån den faktiska användningen. Resultatet av detta blir att bostadens karaktär kan ändras beroende på nuvarande ägares användning av huset. Inom PBL görs viss särskiljning mellan fritidshus och permanentbostäder. Byggnadstekniskt måste ett fritidshus inte uppfylla de krav på tillgänglighet och energihushållning som annars ställs på permanentbostäder. Med områdesbestämmelser, ett av kommunens planinstrument, kan kommunen bland annat begränsa boarea hos fritidshus. Inom FBL görs vanligtvis ingen skillnad mellan bostäderna såvida det inte påverkar utfallet vid en fastighetsbildning. Detta inträffar exempelvis om en bostadsfastighet är väldigt stor, det finns ett hushållsvedbehov eller om det önskas kombinerat ändamål på bostadsfastigheten. AL gör viss särskiljning, främst vid andelstalsfördelning i gemensamhetsanläggningar. I JB återfinns lagstiftning som rör bostadsarrende. Särskiljning mellan fritidshus och permanentbostäder görs olika beroende på hur avtalet formuleras mellan parterna. Andra lagar/balkar som gör/har gjort en uppdelning mellan fritidshus och permanentbostäder är bland annat Miljöbalken, Socialtjänstlagen, Fastighetstaxeringslagen, Sambolagen och Vattentjänstlagen. Utifrån avsnitten lagar och statistik, rättsfall och intervjuer diskuteras och analyseras skillnader mellan fritidshus och permanentbostäder. Något som uppmärksammas är att en bostad kan klassificeras olika av kommun och LM. Det förekommer även dubbelprövning av när klassificering görs inom offentliga verksamheter. Detta resulterar i en samhällsnyttoförlust. Något som även diskuteras är kommunens möjlighet att säkerställa att kommunens avsedda ändamål vid lovgivningen efterföljs. Kommuners agerande varierar bland annat beroende på omfattningen av fritidshus inom kommunen, politisk vilja och resurser. Som slutsats har jag formulerat ett åtgärdsförslag som har tagit hänsyn till varierande efterfrågan på regleringsmöjligheter. Jag vill se ett införande av en definition av fritidshus inom PBL och även ge kommunen verktyg till att säkerställa att avsett ändamål efterföljs. Som ett resultat av detta behöver fastighetsägare även beredas möjlighet att kunna få sina hus avsedda ändamål ändrat. Detta möjliggörs förslagsvis genom bygglov eller anmälningsplikt. Största samhällsvinsten blir i den minskade dubbelprövningen. Fritidshus som begrepp inom FBL kommer inte längre behövas och det blir en stabilare fastighetsmarknad då varje byggnads karaktär är tydligt igenkännbar.