Pulsmätning som ett sätt att studera pacing under cykelmomentet i Ironman triathlon

Sammanfattning: Bakgrund: För att lyckas med att genomföra en Ironman krävs att man som utövare har en strategi gällande hur man ska disponera sin energi för att kunna bli en ”finisher”. Detta kallas pacing eller pacing strategi och är den egenstyrda ansträgningen som kan hjälpa utövaren att lyckas med sitt mål och optimera den egna prestationen. Att paca ”rätt” blir därför viktigt för att optimera den egna prestationen då loppet innehåller tre olika moment: simning, cykling och löpning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka pulsmätning som ett sätt att studera och förstå pacing inom Ironman triathlon. Finns det ett samband mellan utövarens intensitet och cykeltid och har de deltagare som haft en liten pulsvariation en bättre sluttid? Metod: 22 deltagare genomförde ett test för att fastställa sin maxpuls, HRmax. I samband med Ironman Kalmar 2016 registrerades deltagarnas pulsdata med hjälp av pulsmätare och utifrån insamlad pulsdata beräknades deltagarnas intensitet och pulsvariation under cykelmomentet. Dessa värden korrelerades mot deltagarnas cykeltider. Resultat: Den relativa arbetspulsen för studiegruppen var 140 ±9.2 slag/min. Varken intensitet eller variation i intensitet visade något signifikant samband med sluttid även om en trend mot signifikans fanns för intensitet vs cykeltid, p=0.066. Slutsats: Spridningen i gruppen gällande vald intensitet var för stor för att tydligt kunna studera intensitetens betydelse för prestation under cykeldelen i ett IronMan och fler studier är nödvändiga för att kunna kartlägga detta.