Neutral bostadsbeskattning?
Sammanfattning: Var och hur en fysisk person väljer att bo kan bero på många olika saker. Lagstiftarens ambition är att beskattningen av bostaden inte ska vara en faktor som avgör valet av bostad, utan att beskattning av boendet ska vara neutralt, oavsett vilken boendeform man väljer. Utredningar om, och förslag på, hur detta ska kunna bli verklighet har avlöst varandra under de senaste decennierna. Beskattning av boende kan ske vid olika tidpunkter. Boende kan beskattas vid förvärv, under löpande innehav, samt vid avyttring. Denna uppsats beskriver hur beskattningen ser ut idag, för fysisk person som äger sin bostad, vid dessa tre tidpunkter för två av boendeformerna, nämligen villa och bostadsrätt, för att utröna om beskattningen är neutral, eller, om den inte är det, på vilka sätt det skiljer sig i beskattningen mellan de olika boendeformerna. Vidare kommer denna uppsats att försöka se vilka problem som kan finnas, och om dessa problem går att lösa, utan att andra skattemässiga situationer och omständigheter blir påverkade. Villor kan vara privatbostadsfastighet eller näringsfastighet. Bostadsrätter kan vara äkta bostadsrätt, näringsbostadsrätt eller oäkta bostadsrätt. Vid förvärv beskattas privatbostadsfastighet och näringsfastighet med stämpelskatt. Ingen av bostadsrätterna beskattas vid förvärv. Löpande sker beskattning på olika sätt. Fastighetsavgiften är likartad mellan privatbostadsfastighet och näringsfastigheten, och ägaren blir direkt beskattad. Beträffande bostadsrätten, så beskattas i samtliga tre fall ägaren indirekt, genom att fastighetsskatten debiteras på föreningen som äger fastigheten. Beträffande uthyrning, så ser reglerna relativt lika ut för privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt å ena sidan, och för näringsfastighet och näringsbostadsrätt å andra sidan, även om det inom både ”privatsidan” och ”näringssidan” finns smärre skillnader i vilka avdrag som får göras vid uthyrningen. Oäkta bostadsrätter beskattas på ett tredje sätt, med regler som skiljer sig helt från de båda andra. När det kommer till avyttring, finns vissa likheter mellan beskattningen av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt, medan näringsfastigheten och näringsbostadsrätten har regler som skiljer sig från privatbostäderna, men är närliggande mellan näringsbostäderna. Oäkta bostadsrätt har återigen, även vid avyttring, ett tredje, helt annorlunda sätt att bli beskattad. Beskattningen av boendet för fysisk person ser alltså helt olika ut mellan samtliga, i denna uppsats, jämförda boendeformer, vid samtliga tre beskattningstidpunkter, trots lagstiftarens ambition om motsatsen. För att uppnå neutralitet i beskattningen av boende, borde avgränsning ske vid bostäder som är anskaffade med syfte att vara bostad för ägaren. Bostäder som innehas med andra syften, kan beskattas enligt reglerna för näringsverksamhet. Om man lyckas uppnå neutralitet i beskattning av boende, medför detta sannolikt i stället konflikter beträffande neutralitet i beskattningen av kapitalinkomster och inkomster av näringsverksamhet.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)