VARSÅGOD – En kartläggning och analys av översättningsmotsvarigheter till språkhandlingsmarkören please

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Översättarutbildningen

Sammanfattning: Föreliggande uppsats undersöker översättning mellan svenska och engelska av språkhandlingsmarkören please, vilken är knuten till språkhandlingen request och i detta språkpar utgör vad Tirkkonen-Condit (2004) benämner unik enhet. Undersökningen avser att svara på vilken effekt språkhandlingsmarkörens status som unik enhet kan få på språkhandlingsassociationer i översättningen av dialoger. Materialet utgörs av två delkorpusar, som båda består av segmentpar hämtade ur dialoger ur e-böcker inom den skönlitterära genren deckare. Den ena delkorpusen består av segment hämtade ur svenska källtexter samt tillhörande engelska måltexter, och den andra delkorpusen består av segment hämtade ur engelska källtexter samt tillhörande svenska måltexter. Undersökningen inleds med en kartläggning av de översättningslösningar som återfinns i materialet. I denna kartläggning delas översättningslösningarna in i de tre kategorierna språkhandlingsmarkör, språkhandlingsstrategi samt naket segment. Språkhandlings-markörerna kategoriseras sedan efter lexikal kärna. Kartläggningen åtföljs av en diskussion och analys av de lokaliserade översättningslösningarna. Denna analys bygger främst på Bakers (2018) teorier om översättningen av enheter som saknar målmotsvarighet. Även teorier av Jiang (2012), Ncgobo (2015) och Morini (2013) används dock som jämförelsegrund. Resultatet visar att de språkhandlingar som de svenska markörerna är knutna till inte är identiska med språkhandlingen request vad gäller språkhandlingsvillkor. Detta är helt i enlighet med Morinis (2013) påstående att källspråksenheter med starka interpersonella betydelsekomponenter aldrig har identiska motsvarigheter i målspråket. I föreliggande undersökning framkommer dock att den vanligaste översättningslösningen i materialet är ersättning med närliggande kulturspecifik företeelse. I språkriktningen svenska→engelska utgör emellertid även tillägg en vanlig översättningslösning, och i språkriktningen engelska→svenska är utelämning en vanlig översättningslösning. Det tyder på att frekvensskillnader mellan de båda språkens markörer har betydelse för varför please utgör en unik enhet i detta språkpar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)