Muslimska obligationer ur ett skatterättsligt perspektiv

Sammanfattning: En av de grundläggande principerna för muslimsk ekonomi är att betalning och mottagande av ränta (riba) är kategoriskt förbjudet enligt muslimsk rätt (Sharia). Förbudet mot betalning och mottagande av ränta är också den största skillnaden mellan muslimsk och traditionell ekonomi. Förbudet mot riba har föranlett att alternativa finansieringsformer som är förenliga Sharia har utvecklats. Muslimska obligationer, sukuk, utgör den mest populära formen av värdepapper inom det muslimska finansväsendet och är värdepapper där ägandet av de underliggande tillgångarna överförs till ett stort antal investerare genom obligationer som representerar det proportionerliga värdet av de aktuella tillgångarna. Vid utfärdande av sukuk i icke traditionellt muslimska stater kan skatterättsliga problem och oklarheter uppstå i de fall finansieringsalternativet inte är särskilt reglerat i lagstiftning. Storbritannien är en av de stater i Europa som nyligen har infört ny lagstiftning för att lösa de skatterättsliga problemen. Avsikten med den nya lagstiftningen var att undanröja de oklarheter som förelåg avseende hur sukuk skulle komma att beskattas och att tillförsäkra att sukuk inte skulle beskattas mindre fördelaktigt än konventionella obligationer. Detta för att sukuk inte skulle vara en mindre attraktiv finansieringsform. Sukuk är idag inte särskilt reglerat i Sverige och det föreligger skatterättsliga oklarheter och problem avseende hur finansieringsformen skulle komma att beskattas i Sverige. Ett initialt skatterättsligt problem är klassificeringen av sukuk. Det är fråga om en finansieringsform som saknar motsvarighet i svensk rätt. Då de enskilda transaktionerna utlöser skattekonsekvenser som inte skulle ha utlösts om sukuk hade varit en konventionell obligation föranleder det slutsatsen att sukuk idag skulle beskattas mindre fördelaktigt än konventionella obligationer. Det huvudsakliga problemet är att avkastningen på muslimska obligationerna troligtvis inte är avdragsgill då avkastningen vare sig utgör eller kan klassificeras som ränta. Ytterligare problem som kan aktualiseras är att de enskilda transaktionerna eventuellt kan utlösa frågor avseende stämpelskatt, kapitalvinstbeskattning samt frågor avseende vem det är som innehar rätten till värdeminskningsavdrag. Vad avser vissa transaktioner vid ett sukuk-upplägg torde det vara möjligt att utifrån praxis behandla transaktionerna likvärdigt med konventionella obligationer. Andra transaktioner förblir dock problematiska och vi anser att lagstiftning på området krävs för tydlighet och klarhet avseende muslimska obligationer och för att möjliggöra att sukuk blir en attraktiv finansieringsform i Sverige.