När skolan konkurrerar om eleverna : två intervjuer om valfrihet, konkurrens och marknadsföring i skolan

Sammanfattning: I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor. Länder som USA och England har kommit längre inom denna forskning. I den forskning som finns i Sverige finns det därmed ett tomrum att fylla därför är det denna studies syfte att jämföra hur två olika personer med ansvar för marknadsföring på två olika skolor, (kommunal icke-fristående skola samt fristående icke-kommunal skola) resonerar kring följderna av föräldrars och elevers rätt till fritt val av skola. Ett vidare syfte är att få en bild av hur medvetna dessa skolor är om behovet av konkurrens och marknadsföring. Studien bygger på primärdata bestående utav intervjuer med två olika personer som representerar två olika skolor baserade i Stockholm och Botkyrka kommun. Dessa personers tankar och idéer om det fria valet av skola, konkurrens och marknadsföring har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram respektive skillnader och likheter dem emellan. Resultaten har sedan diskuterats i ljuset av Christian Grönroos relationsmarknadsföringsteori samt tidigare forskning på området. Genomgången av empirin gav vid handen att båda skolorna uppfattar konkurrens och det fria valet av skola som något positivt men att båda skolor drabbas av det olika. Storvretsskolan har svårare att konkurrera med andra skolor då de ej vill stöta sig med andra kommunala skolor i samma kommun. Detta problem har inte Sverigefinska skolan. Undersökningen visade också att ett samband mellan valfrihet, konkurrens och marknadsföring föreligger, ett samband som mycket påverkas av skolans rykte. De båda skolorna uppfattar rykte som något man bör ha kontroll över. Hur de eftersträvar detta skiljer sig men båda informanterna anser att en god kommunikation med föräldrar är det viktigaste verktyget i kampen mot ett dåligt rykte som i sin tur påverkar skolans förutsättningar att marknadsföra sig, då båda menar att ett gott rykte är den bästa marknadsföringen.