Barns rättigheter vid utvisning av förälder på grund av brott

Sammanfattning: I Sverige berörs 200 barn per år av att en förälder utvisas ur landet. Barn har en del rättigheter dels genom vissa bestämmelser som finns i svenska lagar som FB, SOL och UtlL men även i EKMR och barnkonventionen. Möjligheterna att utesluta utvisning i ett mål kring utvisningsfrågan på grund av brott där utlänningen har barn i riket finner man främmst i 8kap 11§ UtlL. Denna lagändring infördes efter en utredning som gjorts 2004 som innebär att man ska se till barnets behov av kontakt med föräldern, hur kontakten tidigare varit och hur den kan komma att påverkas vid eventuell utvisning detta ska vägas mot brottets svårighetsgrad. Barns bästa ska enligt barnkonventionens artikel 3 alltid komma i första rummet men det är inte menat att barnets bästa ska vara ensamt utslagsgivande utan i de fall där andra intressen kolliderar med barnets bästa måste en avvägning göras. Då Sverige valt att inte inkorporera barnkonventionen i svensk lag är domstolarna inte heller bundna av dess bestämmelser. Enligt barnombudsmannen är det ett omfattande tolkningsarbete av barnkonventionen som ska göras i varje enskillt fall för att barnets bästa ska tillgodoses. I europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som Sverige låtit inkorporera 1995, har rättsväsendet vägledning via den praxis som har utvecklats på området och därför även en bredare kunskap. Den största skillnaden mellan EKMR och barnkonventionen är att det finns fler rättigheter för barnet i barnkonventionen, där barns rättigheter accepteras som en självständig individ och inte endast som en del av familjens rättighet enligt artikel 8 i EKMR. Idag görs utredningar av sociala myndigheter i fall där utlänningen har barn i riket för att försöka tillgodose vad som är barnets bästa. Men då det är vuxna personer som utför tolkningarbetet och inte barnen själva trots att avgörandet främst berör dem, finns där en risk för svaghet i utredningen kring vad som är barns bästa. Denna svaghet kan uppmärksammas i dagens praxis. En inkorporering av barnkonventionen i svensk lag skulle kunna medföra praxis kring området och därmed utgöra breddare kunskap kring barnperspektivet i mål om utvisning på grund av brott.