Det tysta moderskapet : Kvinnors upplevda barriärer för att söka hjälp för postpartumdepression

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Postpartumdepression drabbar mellan 8-15 procent av kvinnor som föder barn. Depressionen bryter oftast ut några veckor efter förlossningen och kan vara upp till ett år eller mer och innebär ett stort lidande för den som drabbas. Studier visar att en stor del av de som drabbas inte söker hjälp, vilket visar på behovet av att sjuksköterskan fångar upp dessa kvinnor för att tidigt erbjuda stöd och behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka barriärer kvinnor drabbade av postpartumdepression upplever för att söka hjälp. Metodbeskrivning: Allmän litteraturöversikt valdes som metod, tio kvalitativa studier valdes utifrån databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetgranskades utifrån en kvalitetsmall. Tre kategorier utformades därefter av den analyserade datan. Resultat: De kategorier som identifierades som barriärer var; kvinnorna själva, familj och omgivning samt sjukvården. Det identifierades en stor okunskap om postpartumdepression bland de deltagande kvinnorna, vilket ledde till att de normaliserade sina symtom och avvaktade med att söka hjälp. Rädslan för att bli stigmatiserade och att uppfattas som dåliga mammor var ytterligare en barriär. Bristande stöd från sjukvården framkom som ytterligare barriärer. Slutsats: Kvinnor upplever ett stigma kopplat till psykisk ohälsa och moderskap, vilket leder till att de inte söker hjälp. En ofta upplevd oförståelse inför sina symtom leder till att kvinnor normaliserar dem. En stöttande sjukvård är av största vikt, sjuksköterskans arbete kan bidra till att bryta stigmat och skapa en trygg och fördomsfri miljö där kvinnor kan öppna upp sig.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)