Mamma som fotbollstränare : En intervjustudie av hur det är att vara både mamma och fotbollstränare till sitt barn

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Föräldratränare spelar en avgörande roll för att föreningsfotboll för barn och ungdomar ska kunna bedrivas. Tidigare forskning har visat att det finns en särskild brist på mammatränare inom vissa mer historiskt mansdominerade idrotter, där fotboll utgör ett tydligt exempel. Syftet med studien är därför att utforska hur det är att vara mammatränare i fotboll, och vad är det som gör att mammatränarna lyckas med sitt uppdrag som tränare. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Vilka fördelar och utmaningar finns det i rollen som både mamma och fotbollstränare för sitt barn?” samt ”Vilka kompetenser och förutsättningar krävs för att lyckas som mammatränare?”. Metod  Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med intervjuer, i en för författaren välbekant miljö. Då syftet med studien var att djupgående studera tränarmammors situation så genomfördes två fokusgrupper, varav tre tränarmammor deltog i den första fokusgruppen och fyra i den andra fokusgruppen. Fokusgrupperna har syftat till att undersöka hur mammatränare upplever och hanterar de dilemmatic spaces som uppstår i mammatränarrollen och betydelsen av pedagogical tact för en fotbollstränare i barn- och ungdomsverksamhet. Att låta tränarmammor mötas i fokusgrupper möjliggjorde för djupa diskussioner och är en lämplig metod för denna typ av undersökning där intervjupersonerna har ett högt engagemang i frågan. Resultat  För mammatränare identifierades dilemmatic spaces i att förhålla sig rättvist till sitt eget barn samt i att förhålla sig till att de är kvinnor i en mansdominerad idrott. Rollen som mammatränare innebär många utmaningar där den hårda kulturen inom pojkfotboll och tidsbrist nämns som viktiga faktorer. Nyckelfaktorer för ett lyckat tränarskap och utveckling av spelare har påvisats vara tydlighet och inkludering. Att besitta en pedagogical tact har påvisats viktigt för att lyckas hålla ihop samanhållningen i ett fotbollslag. I detta ingår att som tränare ta ansvar för kulturen i laget och säkerställa att alla spelare inkluderas i laget. Att vara mammatränare till sitt barn har visat sig övervägande positivt i form av en ökad närhet och insyn i sitt barns liv, samt ökade möjligheter för en förbättrad kommunikation med sitt barn. Slutsats De normer som gäller för kvinnor och män i samhället i stort speglar även hur det ser ut på fotbollsplanen. Studien visar på att det är viktigt att som tränare se till varje individs behov både på och utanför fotbollsplanen, samt att prioritera lagsamanhållningen. Inkludering av alla spelare behöver inte stå i motsatsförhållande till ett resultatfokus att försöka vinna matcher. Tränare bör prioritera att försöka motivera spelare att fortsätta idrotta, och resultatfokus bör inte vara överordnat lagfokus. Ur ett samhällsperspektiv finns anledning för att tränarmammors röster kring betydelsen av inkludering och lagsamanhållning också bör få ta större plats inom ungdomsidrotten generellt.