Vad händer med grundskoleelvens matematikkunskaper i övergången mellan år 3 och år 4? : En undersökning baserad på grundskollärares erfarenheter kring ämnet matematik i övergången mellan år 3 och år 4.

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Sammanfattning: Denna studie undersöker vad det är som gör att elever i grundskolan kan upplevas ha svårigheter med ämnet matematik i år 4, när de inte visade det i år 3. De lärare som tar emot eleven i en övergång ifrågasätter de lärare som undervisat eleven under tidigare år. För att få information om vad det är som händer med elevers matematikkunskaper i övergången, valde jag att genomföra intervjuer med lärare som är behöriga i matematik. Varje lärare måste ha arbetat både med elever i år 3 och elever i år 4, med avgränsningen att läraren inte följt med eleverna från år 3 till år 4, utan haft sin anställning i respektive stadie. Eftersom det inte finns en färdig teori kring vad som påverkar elevens matematikkunskaper, har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med inspiration från Grundad teori. Det gör att intervjuerna har formats av varje lärare med utgångspunkt från en intervjuguide som inte varit styrande. I analysen av intervjuerna, framkommer det att det är i förändringen som sker runtomkring eleven i övergången som svårigheter med matematiken uppstår. Eleven får träffa nya lärare med annorlunda förhållningssätt och undervisningsmodeller mot det de är vana vid tidigare. Matematikundervisningen förändras från att ha innehållit praktiskt material och färggranna matematikböcker som eleven skriver i till att bli mer teoretisk. Vidare förändras kunskapskraven i läroplanen och det visar sig att lärare i de olika stadierna inte är insatta i varandras läroplaner. Det leder till att det blir ett glapp i undervisningen i matematik från år 3 till år 4. Ramtiden påverkar matematikundervisningen utifrån att matematikämnet innehåller många olika områden som läraren ska lär ut till eleverna. Lärare hanterar detta olika. Några matematiklärare fokuserar på att varje elev ska ha lite kunskap inom varje område. Andra matematiklärare koncentrerar sin undervisning på att varje elev ska befästa de delar som tas upp inom matematikämnet. Det leder till att eleven inte hinner bearbeta varje område som ingår i matematikämnet. Ofta splittras klasser i år 3 och det bildas nya klasser i år 4. Då blandas elever som undervisats på olika sätt samman. Den nya läraren ska försöka möta den blandade gruppens olika förmågor i ämnet matematik. Förändringen kan ge konsekvenser för eleven, så att eleven får svårt att ta emot undervisningen från den nya läraren. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)