Tacksamma, ödmjuka och arbetsamma

Detta är en Kandidat-uppsats från

Sammanfattning: Denna undersökning bygger på textanalys av nyhetsartiklar och småannonser i Dagens Nyheter åren 1945 till 1949. Syftet är att utifrån texternas beskrivning av flyktingar och utlänningar få en bild av svenskarnas inställning och attityder till dem. Direkt efter kriget gavs en positiv och välvillig bild av flyktingarna men det förutsattes att de så fort som möjligt skulle återvända eller resa vidare. Det gjordes ingen skillnad på nationalitet eller etnicitet förutom när det gäller tyskarna, som beskrevs på ett negativt sätt. Judarna är den enda grupp som ansågs ha större skäl att få stanna och det förekom inga antisemitiska eller judekritiska skrivningar. Åren 1947 och 1949 tonades de positiva skrivningarna ned och skillnader på svenskar och utlänningar förekom oftare. När det kom nya flyktingar efter kriget i större grupper beskrivs de i tidningen som ett hot mot Sverige. På arbetsmarknaden accepterades flyktingarna och utlänningarna under förutsättning att de anpassade sig efter svenska regler och normer och de förutsattes vara tacksamma, ödmjuka och arbetsamma. Flyktingen och arbetskraftsinvandraren förutsattes vara en man. Kvinnorna är nästa helt osynliga i tidningsartiklarna trots att det efter kriget kom fler kvinnor än män. Slutligen bidrog flyktingmottagningen till att stärka den svenska självbilden av att vara ett humanitärt och fredsälskande folk och hjälpte till att skapa ”goodwill” i omvärlden. Den allmänna inställningen till flyktingar och utlänningar är viktig för att förstå den officiella flykting- och utlänningspolitiken.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)