Naturvärdesbedömning och klassificering enligt blå målklasser av vattendrag : en utvärdering av metod och lämplighet för skogsbruksplaner

Detta är en Master-uppsats från SLU/Southern Swedish Forest Research Centre

Sammanfattning: Syftet med fältstudien var att validera WWF:s metod för naturvärdesbedömning av vattendrag och blå målklasser som trovärdiga redskap för att spegla fiskförekomsten och den biologiska mångfalden i vattendrag. Litteraturstudien visade vad som kan styra fiskförekomsten samt hur skogsbruket idag och historiskt har påverkat vattendragen och hur skogliga åtgärder kan påverka vattendragens naturvärde och vatten kvalitén. Fältstudien genomfördes genom inventering av 84 elfiskade vattendrag i Blekinge. Inventeringen innehöll naturvärdesbedömning, klassificering, vattendragsbredd, grundyta och medelhöjd. Hypotesen var att vattendrag med höga poäng från naturvärdesbedömningen och/eller bedömd målklass skulle hålla högre antal fiskearter samt fler individer av lax respektive öring än vattendrag med lägre poäng/målklass. Resultatet av analysen visade att det fanns en signifikant positiv korrelation mellan blå målklasser och antalet fiskarter, mellan naturvärden och laxtätheten samt mellan grad av orördhet och artantalet och laxtätheten. Positiv korrelation visades även finnas mellan vattendragsbredden och antal fiskarter, samt mellan poängsumman och laxtätheten. Signifikant korrelation mellan naturvärdespoäng, antalet fiskarter och populationstäthet av öring kunde inte påvisas. Inte heller mellan grad av orördhet och förekomsten av öring eller mellan vattendragsbredden och öring kunde korrelation påvisas. Vattendragets känslighet hade ingen signifikant korrelation med någon av de testade variablerna. Slutsatsen kunde då dras att blå målklassning är en metod som till viss del fungerar och som uppfyller sitt syfte. Naturvärdesbedömningen kan ej stödjas som en heltäckande metod. Men metoden har potential att ge god hjälp i arbetet med vattenhänsyn i skogsbruket efter vidare utveckling och kalibrering. Rekommendationerna blev att kantzonen och vattendragsbredden skall bedömas särskilt eftersom dessa visat sig vara viktiga för vattendragets naturvärde och förmåga att hysa fisk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)