Att leda i det moderna kontorslandskapet : En kvalitativ studie om hur chefer och medarbetare upplever ledarskapet i ett aktivitetsbaserat kontor

Sammanfattning: Olika utformningar av kontorslandskap har framskridit sedan under 1900-talet. Till följd av de tidigare traditionella kontorsutformningarna och den tekniska utvecklingen har det aktivitetsbaserade kontoret konstruerats. Företag har idag de resurser och den kapacitet som tillåter anställda att arbeta borta från arbetsplatsen i en allt större utsträckning. Dock har det uppstått svårigheter efter implementering av ett aktivitetsbaserat arbetssätt eftersom man har prioriterat bl.a. kostnadsbesparingar genom att minska kontorsytan snarare än att försäkra om arbetssättet är lämpligt för organisationens medlemmar samt arbete. Det har således skapats svårigheter för ledarskapet då traditionellt ledarskap inte är helt utrustat för att möta de frågetecken som ett aktivitetsbaserat kontor medför. Ledare har tidigare varit vana vid att både de själva och medarbetare har bestämda arbetsplatser i kontoret vilket i sin tur har underlättat främjandet av tillit, motivation etc. medan i ett aktivitetsbaserat kontor behöver varken chefer eller medarbetare arbeta på plats. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är en av de större organisationerna som implementerat ett aktivitetsbaserat kontor då de ansett att utvecklingen även kan ske i ett sjukhus. Av denna anledning blir det intressant att undersöka hur både chefer och medarbetare upplever ledarskapet i ett aktivitetsbaserat kontor. För att skapa en grund för studiens teoretiska referensram har ståndpunkter lyfts fram för att få förståelse för den genererade empirin; organisationsförändring, ledarskap samt kommunikation. För att detta skulle realiseras är studiens strategi kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och observationer som insamlingsverktyg. Empirin påvisar att på ekonomiavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset skiljer det sig mellan arbetsgrupper till vilken utsträckning man väljer att anamma ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Anledningen till detta är att vissa chefer och medarbetare inte anser att arbetssättet är lämpligt för deras ålagda arbetsuppgifter. Dessa arbetsgrupper tenderar att uppleva mindre svårigheter då man fortfarande arbetar nära varandra, vilket är det de är vana vid sedan innan övergången. De arbetsgrupper som gemensamt har beslutat att de fritt har möjligheten att själva välja vart i kontoret de arbetar eller även hemifrån kan dock uppleva att de saknar den personliga kontakten med sin ledare som man tidigare haft. Således har även cheferna för dessa arbetsgrupper svårt att bibehålla goda relationer till respektive individ vilket i sin tur har resulterat i diverse negativa effekter. Slutsatsen av studien är att på beroende till vilken utsträckning man väljer att arbeta aktivitetsbaserat bemöter man olika komplikationer och hur effektivt arbetet inom gruppen blir i verkligheten.