Fältandaktsboken - den militära själavårdens sista utpost

Sammanfattning: Fältandaktsboken i dess olika utgåvor har som syfte att vara en del av den militära själavård som Försvarsmakten tillhandahåller. Själavården är i sin tur en del av Försvarsmaktens personalvård. Där många andra myndigheter och företag har personalvårdsavdelningar som gör insatser för att uppmuntra sina medarbetare samt stödja dem i svåra stunder så är Försvarsmaktens personalvård dessutom inriktad på den enskilde soldatens andliga hälsa. Fältandaktsboken är bara ett av flera själavårdsverktyg men är unikt på det sättet att den riktar sig till den enskilde för att användas av denne utan att det skall behövas utbildad personal till hands. Detta tycker jag ställer krav på att Fältandaktsbokens innehåll är sådant att det svarar mot den enskildes behov men också dennes förmåga att ta till sig innehållet. Syftet med mitt arbete är att titta på Fältandaktsboken som ett verktyg för själavård inom Försvarsmakten och utifrån dess texter försöka se hur den tänkte användaren ser ut för att kunna ställa frågan om verktyget speglar den verklighet som det skall användas i. Min undersökning siktar in sig på att, med stöd av Berit Okkenhaugs beskrivning av olika typer av själavård, och med hjälp av hermeneutiken, tolka hur man föreställt sig den enskilde soldaten när man valt de texter och böner som finns i Fältandaktsböckerna. Det jag har kommit fram till är att verktyget är bra för de soldater som har en kristen tro och har en grundad förståelse för bibeltexter och för bönens funktion, men utifrån resultatet bör frågan om hur man utformar Fältandaktsböcker ställas. I ett samhälle som har blivit mer multireligiöst och mångkulturellt och som kanske kan beskrivas som sekulariserat kan därför Fältandaktsbokens utformning ifrågasättas.