Går det att odla platser? En explorativ studie över hur utformning och operationalisering i samband med urban odling utifrån kritisk placemaking kan bidra till hållbar stadsutveckling

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier

Sammanfattning: Studien tar avstamp i problematiken kring tomrummet mellan visioner om hållbar utveckling och metoder för att uppnå detsamma. Urban odling har under de senaste 15 åren i ökad grad uppmärksammats för dess potential att bidra till hållbar stadsutveckling - ekonomiskt, ekologiskt och socialt (Lang, 2014). I fallet för denna studie undersöks en stadsodling i Vara, centralort i Vara kommun, där just glappet mellan vision och resultat av projektet visat sig påtagligt. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse för hur kritisk placemaking kan användas vid planering av offentliga platser samt att synliggöra vikten av att hänsyn tas till olika medborgarperspektiv i arbetetför hållbar stadsutveckling. Kritisk Placemaking handlar om att involvera medborgare i utvecklingen av platser, med målet att stärka banden mellan människor och platserna de delar (Toolis, 2017). Kritisk placemaking utgör i denna studie det teoretiska ramverket tillsammans med nyckelbegreppen hållbar utveckling, hållbar stadsutveckling och hur detta kopplas till urban odling. Uppsatsen bygger på en explorativ fallstudie, som utförts genom deltagande aktionsforskning, där det empiriska materialet samlats in från kommundokument, semistrukturerade intervjuer, enfokusgrupp samt observationer som analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys och processprinciper för kritisk placemaking som analytisk metod (Whyte et al, 1989).Studien visar att Vara kommun genom tillhandahållande av odlingslotterna givit de personer som idag odlar på Kvarngatan möjlighet att knyta an till platsen och erfara en rad sociala vinster. Brister i det operationella arbetet, främst i fråga om att ta hänsyn till och involvera medborgarna i utvecklingsprocessen, har dock lett till att deltagandet är lågt och att de samhälleliga vinsterna i en vidare mening är marginella. Det finns attityder inom kommunen som både hindrar och möjliggör vidare arbete som inkorporerar arbetsmetoder utifrån kritisk placemaking, främst handlar det om att kommunen behöver komma fram till vilken roll de ska inta i relationen till medborgarna i framtida utformning av offentliga platser för att möjliggöra hållbar stadsutveckling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)