Betalningsplaner vid virkesköp : förutsättningar, möjligheter och risker

Sammanfattning: För att den svenska skogsindustrin även fortsättningsvis skall kunna bidra positivt till den svenska ekonomin så är virkesförsörjning till industrierna kritisk. Den svenska skogen ägs till 50 procent av privata skogsägare (Skogsstyrelsen, 2012). Detta ger dessa en viktig roll i den svenska virkesförsörjningen då privata skogsägare utgör en stor del av marknadens virkesutbud. En skogsägares beslut om avverkning kan styras av olika mål, några av dessa är (Bertholdsson et. al., 2012): • Rekreation och jakt • Känslan av att äga skog • God långsiktig avkastning • God kortsiktig avkastning En skogsägare som styrs av känslan av att äga skog kan vara motvillig till att avverka då detta kan förändra just den känslan som skogsägare har. Skogsägarens mål påverkar således virkesförsörjning till industrier. Skogsägarna i sin tur påverkas av skogspolitiska verktyg (Skogsstyrelsen, 2001). Dessa är exempelvis lagstiftning, rådgivning, utbildning och olika typer av näringsbidrag. Vid sidan av dessa ramar finns det även andra områden som inverkar kraftigt på en skogsägares beslut i näringsverksamheten och ett av de mest centrala områden är beskattning av skogsbruk. Skogsbolag ligger idag ute med stora summor pengar när de köper virke av privata skogsägare då dessa ofta fordrar förskott. Från kontraktstillfället till dess att virket mätts in vid industri så ligger ofta företagen ute med 70-80 procent av det beräknade värdet på avverkningen. Ett sätt att gynna både skogsägaren och Sveaskog skulle kunna vara att använda betalningsplaner oftare. Syftet med denna studie är att utvärdera förutsättningar, möjligheter och risker för Sveaskog att i större utsträckning använda sig av betalningsplaner gentemot privata skogsägare. Detta analyseras från ett skattemässigt perspektiv där konsekvenserna för skogsägare studeras. Runt dessa skogsägare förs sedan ett skattemässigt resonemang kring utsikterna med betalningsplaner för skogsägare och hur detta i sin tur kan påverka Sveaskogs verksamhet. Genom att intervjua virkesköpare, skattekunniga, ekonomisansvariga och studera litteratur om beskattning så har denna studie kunnat genomföras. Arbetet är utformat som en kvalitativ studie. Resultatet visar att fem typer av skogsägare kan definieras. Dessa skall då med fördel kunna använda sig av betalningsplaner vid virkesförsäljningar och dessa bör därmed Sveaskog särskilt argumentera för betalningsplaner gentemot. Det finns många skattemässiga faktorer som påverkar en skogsägare. Mitt examensarbete har inte kunnat ta hänsyn till samtliga dessa faktorer. Att beskriva en skogsägare utifrån samtliga faktorer som påverkar denna skattemässigt är ett arbete som är överflödigt då sådana resultat svårligen kan tillämpas.