Matkultur som verktyg för destinationsutveckling

Sammanfattning: Titel: En studie av matstaden Malmö - från post-kockumsk depression till hållbar foodie-destination - Matkultur som verktyg för destinationsutveckling Universitet: Lunds Universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management Kurs: KSMK65: Examensarbete för kandidatexamen Författare: Robert Simonsson och Linus Svensson Handledare: Malin Andersson Nyckelord: Matkultur, gastronomi, destinationsutveckling, destination marketing organizations (DMO:s), strategi, samverkan Syfte: Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur gastronomi och matkultur kan integreras i det praktiska arbetet med destinationsutveckling bland olika aktörer, såväl offentliga som privata, i en urban kontext. För att undersöka detta fördjupar vi oss i den lokala matkulturen och hur dess karaktärsdrag uttrycks genom olika aktörers aktiviteter. Vidare undersöks vilken betydelse dessa aktiviteter samt aktörers samverkan har för stadens utveckling som gastronomisk destination. Frågeställning: Hur arbetar olika aktörer för att utveckla Malmö genom aktiviteter relaterade till måltidsturism, och hur förhåller de sig till samverkan inom destinationen? Vad karaktäriserar Malmös matkultur och vilken betydelse får dessa karaktärsdrag för utvecklingen av Malmö som gastronomisk destination? Metod: En kvalitativ studie där det empiriska materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys. Respondenterna består av fyra personer från den offentliga sektorn för destinationsutveckling och fyra personer från den privata sektorn som arbetar med matrelaterade aktiviteter. Slutsatser: Mångfald, kreativitet och hållbarhet är de karaktärsdrag som främst förknippas med Malmös matkultur. Detta innebär att många aktörer i Malmö arbetar proaktivt för social hållbarhet; att matscenen präglas av stadens mångkulturella demografi samt att staden är en kreativ gastronomisk plats. DMO:s arbete formas utefter dessa karaktärsdrag med strategin att förstärka bilden av Malmö som den är för att skapa en hållbar platsutveckling präglad av trovärdighet och förankring till platsen. Samverkan ses som något betydelsefullt av samtliga respondenter, men beskrivs också som något som kan utvecklas.