Du har en rätt att vara tyst. En undersökning av misstänktas och tilltalades rätt till tystnad i svensk rätt med anledning av ett nytt direktivförslag från Europeiska kommissionen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Madelene Rask; [2014]

Nyckelord: Straffrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: I slutet av 2013 lade Europeiska kommissionen fram ett paket med lagstiftningsåtgärder i syfte att stärka misstänktas och tilltalades processuella rättigheter i det straffrättsliga förfarandet. Paketet innehåller bland annat ett direktivförslag angående förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen. Artikel 7 i detta förslag reglerar frågan om misstänktas och tilltalades rätt till tystnad och artikeln syftar till att säkerställa ett effektivt utövande av denna rättighet i förfarandet. Artikeln får anses ge rättigheten en hög dignitet och utgör hinder för olika inskränkningar i rätten att tiga. Med anledning av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen är det av vikt att utröna hur förslaget skulle påverka svensk rätt ifall det antas. Sverige har nämligen en skyldighet att i enlighet med sina åtaganden i unionen reglera den inhemska rätten så att den står i överensstämmelse med unionsrätten. Det är därmed relevant att granska de svenska reglerna kring rätten att vara tyst för att utreda vilka eventuella förändringar som kan bli aktuella ifall direktivförslaget träder i kraft. Syftet med uppsatsen är således att med utgångspunkt i artikel 7 i Europeiska kommissionens förslag utreda de svenska reglerna kring rätten att vara tyst. Detta för att sedermera kunna besvara frågan om vilka effekter som förslaget kan få för svensk rätt. Tre eventuella problemområden har lokaliserats där frågan har uppkommit ifall de svenska reglerna måste genomgå en förändring för att harmonisera med förslaget. Dessa problemområden har varit fokus för framställningen och diskuteras i separata avsnitt. Problemområdena handlar om: (i) möjligheterna att använda den tilltalades tystnad som bevis i formen av en förklaringsbörda; (ii) utformningen av informationsplikten angående rätten att vara tyst samt (iii) hur bevisning som tillkommit i strid med rätten att tiga ska hanteras. I uppsatsen har det framkommit att de svenska reglerna kring rätten att vara tyst kan vara tvungna att genomgå vissa förändringar för att harmonisera med Europeiska kommissionens direktivförslag. De svenska reglerna har även ansetts att i en del avseenden ge ett stort utrymme för den straffprocessrättsliga förverkligandeprincipen till nackdel för skyddsprincipen. Inskränkningar i rätten till tystnad förekommer i sådan utsträckning att det finns farhågor för att ett effektivt utövande av rättigheten begränsas samt att rättighetens genomslagskraft urholkas. Europeiska kommissionens direktivförslag får således enligt min mening anses vara välkomnat för att upprätthålla rätten till tystnad och att tillskapa en rättighet som misstänkta och tilltalade kan förlita sig på.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)