Energideklarationens roll och ändamålsenlighet på den svenska fastighetsmarknaden : En analys av EPC-systemets relevans som modell för energieffektivisering

Sammanfattning: Energieffektivisering av byggnadsbeståndet är en viktig del av EU:s klimatarbete, och systemet med energideklarationen (EPC) är ett centralt politiskt verktyg för ändamålet. Forskningen om hur EPC påverkat fastighetsmarknaden är dock inte helt entydig. Fastän statistisk forskning huvudsakligen tyder på ett samband mellan en högre energiklass och en högre köpeskilling, marknadsförs inte energiklassen som en lönsam grön strategi. Genom att intervjua svenska fastighetsaktörer om deras syn på och användning av energideklarationen ämnar denna studie undersöka om EPC-märkningen (energiklassen), som ingår som ett obligatorium i alla försäljnings- och hyresannonser, spelar någon roll för betalningsvilja och investeringsbeslut. I det fall det finns en lönsamhet i energieffektivitet borde energideklarationen vara ett värdefullt informationsverktyg. Den borde dessutom leda till en kontinuerlig förbättring av energiklasserna i det svenska byggnadsbeståndet och på lång sikt bidra till att uppnå klimatmål på nationell och internationell nivå. År 2022 väntas tillägg till befintlig EU-lagstiftning som kommer öka fokus på energieffektivisering för att uppnå de globala klimatmålen, vilket gör det än mer angeläget att utreda EPC-systemets tillämpning och potentiella fördelar på den svenska fastighetsmarknaden. Resultaten av denna studie visar att EPC-märkningen inte har haft en speciellt stor inverkan på marknaden sedan den infördes eftersom den inte skapar ekonomiska incitament att investera i energieffektivitet, och de energieffektiviseringsåtgärder som deklarationen föreslår är alltför generiska och bristfälliga. På det hela taget har deklarationen en svag ställning och är för närvarande främst begränsad till en formalitet. Värdet av en bra energiklass kommer dock sannolikt att öka till följd av implementeringen av EU-taxonomin, och denna ökning beror till stor del på de finansiella fördelar en bra energiklass kan medföra. Resultaten i denna uppsats ifrågasätter ett energiklassningssystem i Sverige som inte fungerar som det ska eftersom det inte bidrar till att öka energieffektiviteten i det svenska byggnadsbeståndet, och understryker vikten av kompletterande politik som kan uppmuntra investeringar i rätt riktning.