Barns trovärdighet som brottsoffer

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Sociologiska institutionen; Lunds universitet/Sociologi

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker tillförlitligheten i barns utsagor, vilket är ett sedan tidigare välbeforskat ämne. En utsaga innebär ett barns berättelse om vad de blivit utsatta för. Det kan handla om utsatthet för ett brott eller att barnet har bevittnat ett brott. I uppsatsen analyseras båda typerna och det finns inga avgränsningar till ett specifikt typ av brott eller en specifik brottskategori. Det centrala för uppsatsen är inte själva orsaken till att utföra ett förhör med barn utan hur barn kan agera under deras berättande i ett förhör. Uppsatsens syfte är att med hjälp av forskning och olika teorier kring ämnet undersöka och belysa de olika faktorer som kan komma att påverka bedömningen av tillförlitligheten hos barns utsagor i förhör då barnet misstänks ha varit utsatt för brott eller bevittnat ett brott. Vi frågar oss med hjälp av intervjuer hur representanter från det svenska rättssamhället upplever och bedömer barns utsagor, och hur de tänker i sina bedömningar kring tillförlitlighet. De har tillfrågats om på vilka sätt barns beteende och även agerande kan påverka deras syn på brottsmålet och på bevisvärdet. Det visar sig att de visserligen få intervjupersonerna, inte har så stor kunskap om vad som kan påverka barns utsagor i relation till forskning kring detta. Vid upprättandet av uppsatsen valdes en kvalitativ forskningsmetod. Vi väljer att jämföra teorier, tidigare forskning och intervjuer för att undersöka hur olika orsaker, faktorer och delar i barns utsagor hänger samman. Tidigare forskning har visat på att barns utsagor påverkas av både inre och externa faktorer som, falska minnen, uppvisande av känslor, skam och skuld, vilket är något som till viss del skiljer sig från vuxnas sätt att berätta. Dessa faktorer skiljer sig från barn till barn men de har alla en stark påverkan på barns utsagor och detta har konsekvenser för om de ska beaktas som trovärdiga eller inte. Med hjälp av teorier såsom expectancy violation theory, dissociation och suggestibilitet belyser uppsatsen problematiken kring barns utsagor och i sin tur barnets trovärdighet. Om barnens berättande anses vara trovärdiga eller ej grundar sig i urskiljandet av faktorer som exempelvis sättet barnen berättar en händelse på, deras vilja att berätta, om de känner sig betrodda samt omständigheter kring hur förhöret hålls.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)