Inkludering : Var läggs ansvaret för elevers skolsvårigheter?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Stockholms universitet/Specialpedagogiska institutionen; Stockholms universitet/Specialpedagogiska institutionen

Sammanfattning: Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom skolans värld definierar och upplever inkludering och var läggs ansvaret för elevers skolsvårigheter. Uppsatsen fokuserar på inkluderingsbegreppet, elevers lärmiljöer och förändringsarbetet i skolan, vilka också är våra tre huvudteman. Arbetet genomfördes som en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, bestående av åtta enskilda intervjuer och en gruppintervju. Dessa analyserades sedan tematiskt med en fenomenologisk ansats. Respondenterna poängterade vikten av att man har en klar begreppsdefinition kring inkludering vilket var något som flera saknade i våra svenska styrdokument. Det har också visat sig vara viktigt att klargöra begreppen inom läs- och skrivundervisningen. Även många tankar kring nödvändigheten av att låta eleverna bli mer delaktiga i sin egen skolsituation än vad våra respondenter upplever att sker idag lyftes. Flera respondenter ansåg också att skolor fortfarande i alltför hög utsträckning utgår från ett kategoriskt perspektiv och menade att skolor istället borde vinnlägga sig om att utgå från ett relationellt perspektiv för att möjliggöra en inkluderande och tillgänglig skola. Ett sätt som skulle kunna hjälpa skolorna med detta perspektivbyte är att hålla sig uppdaterad med aktuell forskning. I detta arbete skulle specialläraren kunna spela en viktig roll genom att verka som bro mellan forskning och verksamheten i skolan. I arbetet från det kategoriska till det mer relationella synsättet i skolan menar respondenterna att det krävs ett systematiskt utvecklingsarbete med tydligt ledarskap som tydliggör skolpersonalens olika roller. Vidare pekar respondenterna på att inkluderingsarbetet är något som måste genomföras gemensamt för att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Respondenterna lyfte också synvändan som behöver göras i den svenska skolan med antalet anpassningar. De menar att genom att skapa en bra pedagogik som utgår från den elevgrupp man undervisar och göra den tillgänglig för alla så behövs inte vare sig generella eller extra anpassningar. Åtminstone inte i den omfattning som det görs idag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)