Grundskollärares inställningar till ämnesintegrerat arbete.

Sammanfattning: Det står ingenstans i styrdokumenten att skolan ska vara rolig och att det är det undervisningen ska fokusera på. Men det är oftast mer intressant för elever att lära om undervisningen är rolig. Ämnesintegrerat arbete beskrivs i den här kunskapsöversiktens artiklar som ett roligt sätt både att undervisa på och att ta in nya kunskaper. Vidare står det i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) (Skolverket 2011, rev. 2019, s. 8) att ”alla som arbetar i skolan ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.” Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka lärares tankar kring ämnesintegrerat arbetssätt. Det här syftet mynnade ut i frågeställningen ”Vad är grundskollärares inställningar till ämnesintegrerat arbete?”. Inställningar syftar till lärarnas åsikter, känslor och attityder till att arbeta ämnesintegrerat. Efter att vi identifierat kunskapsöversiktens syfte kunde vi ta fram nyckelord med hjälp av syftet. Nyckelord nummer ett var ämnesintegrering och vi försökte sedan finna synonymer och begrepp på engelska. Anledningen till att vi ville finna synonymer var för att bredda vår möjlighet till urval av sökresultat. Ämnesintegrering kan benämnas som exempelvis ämnesövergripande vilket det gör i Lgr11 (Skolverket 2011, rev. 2019). Nyckelorden sökte vi på i databaser och de artiklar vi fick fram läste vi titeln på. I de artiklar vars titlar som var relevanta till syftet läste vi sedan abstract. Ansåg vi fortfarande att artikeln besvarade syftet läste vi igenom hela artikel. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att den främsta anledningen till att arbeta ämnesintegrerat är den vinst som det ger eleverna. Eleverna får ett meningsfullt lärande genom att de får ett helhetsperspektiv på området och kan göra vardagsanknytningar till sitt liv utanför skolan. Vi kunde också finna att lärarna hade två olika sätt att se på begreppet ämnesintegrerat arbetsätt. Det ena sättet var att arbeta integrerat med närbesläktade ämnen och det andra vara att integrera två eller flera av skolans ämnen som inte var närbesläktade, som exempelvis matematik och musik.