Flickor med flyktingbakgrund i svensk föreningsidrott : En kvalitativ studie om idrottsledares upplevelser av att arbeta med inkludering

Sammanfattning: Flickor med flyktingbakgrund är underrepresenterade inom svensk föreningsidrott. Samtidigt uppmärksammas det hur könsnormer tar sig uttryck inom idrotten. Både ledare och utövare förklarar att det finns outtalade, men ändå närvarande förväntningar på hur pojkar och flickor ”ska vara” och hur det kan påverka en individs idrottsdeltagande. Riksidrottsförbundet hävdar att idrotten måste utvecklas och förnyas för att fler ska känna sig välkomna och de fokuserar särskilt på flickor med flyktingbakgrund. Syftet med studien var därmed att undersöka idrottsledares upplevelser av att inkludera flickor med flyktingbakgrund i sina föreningar. I undersökningen används en kvalitativ ansats där det genomförts fyra fokusgruppintervjuer. Urvalet består av 21 värmländska idrottsledare som arbetat med inkludering. Resultatet visar att ledarna talar om flickor med flyktingbakgrund som en grupp med väldigt lite idrottserfarenhet. De menar därför att flickorna har sämre förutsättningar för att börja idrotta i Sverige jämfört med pojkar som har flyktingbakgrund. Ledarna förklarar också att flickorna sällan kommer till föreningen på egen hand. Det har därför varit en förutsättning att söka upp flickorna i den miljö de befunnit sig i för att sedan bjuda in dem till föreningen. Ledarna förklarar att majoriteten av flickorna med flyktingbakgrund föredrog att idrotta i särskilda tjejgrupper. Därmed har ledarna fått reflektera över hur deras verksamhet kan utvecklas och anpassas efter flickornas önskemål. Vidare beskriver ledarna hur deras eget bemötande spelat stor roll. Trots att det krävt ett extra engagemang så har mötet många gånger varit avgörande för att rekrytera flickor med flyktingbakgrund.