Framtidens Finanser : En studie om svenska individers attityder till finansiellt risktagande

Sammanfattning: Sammanfattning Den finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt. För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå. Som verktyg för att mäta nivåer av risktolerans valdes Grable och Lyttons 13-items risk assessment instrument, vilken har genomgått ett flertal validitetsprövningar. Då majoriteten av forskningen inom finansiell risktolerans har genomförts på den amerikanska marknaden särskiljer sig denna studie då den riktar in sig på svenska individer, från 18 år till pension. Metoden för att få in svar har varit med hjälp av en enkätstudie, både via internet och genom pappersenkäter på ett antal arbetsplatser runt om i landet. Resultatet blev totalt 206 fullständiga enkäter och stark signifikans återfanns hos kön (99 procent konfidensintervall), där män i genomsnitt hade högre risktolerans än kvinnor. Även inkomstnivå var signifikant, med ett konfidensintervall på 90 procent, men visade att sambandet inte var perfekt positivt linjärt (låg inkomst = låg risktolerans, hög inkomst = hög risktolerans). Studien syftade även till att söka övriga förklaringar och samband som risktolerans också påverkar, med hänsyn till: sparande, pensionssparande, investeringsval, framtidsutsikt för den finansiella marknaden samt förändring av investeringsbeteende på grund av de senaste årens finansiella oro.Detta resulterade i att: 13,5 procent svarade att de inte hade något som helst privat sparande; mer än hälften av individerna uppgav att de inte har något privat pensionssparande; individer med högre inkomster valde oftare aktier som främsta investeringsval än de med lägre inkomster, som föredrog sparkonton; en övervägande majoritet har inte ändrat sitt investeringsbeteende men 25 procent av respondenterna angav att de investerar mindre nu till följd de senaste årens finansiella oro på marknaden samt att 40,6 procent angav att det är mer riskfyllt med värdepapper idag; mer än hälften av respondenterna angav att de känner en viss oro inför sin framtida pension.