Förhandlingar och avtalsslut mellan kommersiella parter

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Pia Nilsson; [2007]

Nyckelord: Avtalsrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar vissa typer av avtal som ingås mellan två kommersiella parter och särskilt uppmärksammas avtal som föregåtts av någon form av förhandling. Avtalslagens bestämmelser om ingående av avtal utgör en självklar utgångspunkt, men de är enligt min mening ofullständiga och i vissa fall föråldrade och därmed ej funktionella vid de nya mönster för avtalsslut som växt fram i praktiken. Främst är det två frågor som besvaras, nämligen vilka likheter och skillnader som ett urval av dessa nya avtalsmodeller uppvisar vid en jämförelse med avtalslagens regler samt när bundenhet uppkommer. Efter ett inledande kapitel presenteras relevanta grundläggande begrepp och principer inom svensk avtalsrätt. Sedan följer en redogörelse för avtalslagens modell för ingående av avtal. Därefter redovisas de resultat som framkommit vid en undersökning av förarbeten, rättspraxis och doktrin. Eftersom jag anser att det är möjligt att applicera avtalslagens bestämmelser, även om det endast svårligen låter sig göras, på vissa modeller inordnas dessa som variationer på avtalslagens modell. Jag drar olika slutsatser om när tidpunkten för bundenhet inträffar beroende på avtalsmönster och ger min åsikt för var i avtalsprocessen som denna lämpligen bör placeras. De valda formerna är avtal inter praesentes, avtalad särskild förhandlingsordning, avtalad skriftform, bruket av det tredelade förfarandet med offert, order och orderbekräftelse, ensidiga bekräftelser samt auktion och upphandling. Jag vill särskilt lyfta fram betydelsen av en parts underlåtenhet att reklamera mot en ensidig bekräftelse eftersom rättsläget sedan en avkunnad dom av HD i december 2006 numera är klart även vad gäller kommersiella parter. Det råder stor oenighet i doktrin huruvida stegvis låsning av förhandlingspositioner kan medföra att en part, som inte tydligt uttryckt en önskan om avtalsslut, kan bli bunden trots att inte hela avtalet ännu är färdigförhandlat. En tänkbar anledning till motståndet kan vara att det finns en möjlighet att bli kompenserad för avbrutna förhandlingar genom principen om culpa in contrahendo. Successiv bindning företer liksom direkt avtalsgrundande rättsfakta mycket stora skillnader från de avtalsslut inter absentes som avtalslagen främst är anpassad för. Av det följer att det är min uppfattning att avtalslagens regler om ingående av avtal inte är tillämpliga på dessa alternativ till avtalslagen. Jag utför även en komparativ undersökning mellan svensk rätt och UNIDROIT Principles avseende hur avtal kommer till stånd. Fastän den senare är präglad av de nödgade kompromisserna mellan civil och common law, kommer jag fram till att det i praktiken föreligger en betydande överensstämmelse. Ett kapitel där jag gör avslutande reflektioner som anknyter till uppsatsens ämne avrundar så framställningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)