Modellering av existerande elanläggning i programmet Febdok på Borealis AB i Stenungsund

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik

Sammanfattning: Borealis i Stenungsund är Sveriges enda polyetentillverkare och deras krackeranläggning är en av de mest flexibla i Europa. Då anläggningen är i ständig utveckling behövs nya verktyg för att modellera elanläggningarna som kan ge en helhetsbild. Syftet med rapporten är att undersöka hur väl det fungerar att implementera Borealis existerande lågspänningsställverk i programmet Febdok, som används för att dimensionera kablar och skydd i elanläggningar enligt svensk standard. För att undersöka detta tas modeller fram för två olika lågspänningsställverk i Borealis anläggning fram för att utvärdera programmet. Rapporten tar fram tre generella beräkningsexempel i Febdok och utför manuella beräkningar för att kontrollera resultaten i programmet. Exemplen beskriver olika driftlägen för ett enkelt lågspänningsnät i normal drift, drift med UPS och drift med reservgenerator. Resultaten av de manuella beräkningar som utförts ligger nära motsvarande värde i Febdok. Metoden för beräkningarna diskuteras i varje exempel utifrån felkällor och de förenklingar som gjorts. Utifrån beräkningsexemplen utförs modelleringen av ställverken i Febdok. Detaljer har utelämnats av sekretesskäl och delar som är svåra att modellera har lyfts fram. Exempelvis beskrivs hur reläskydd kan modelleras som effektbrytare och hur felaktig kabelförläggning kan hanteras. Problematiken med modelleringen diskuteras utifrån de specifika ställverken men också ur ett generellt perspektiv. Rapporten visar att det går att skapa en modell av ett befintligt lågspänningsställverk i Febdok om vissa metoder används för att kringgå säkerhetsfunktioner och kontrollfunktioner i programmet. Dessutom beskrivs hur värden på strömmar och spänningar i Febdok kan reproduceras med hjälp av manuella beräkningar. Exemplen som används beskriver vilka parametrar som har använts för att räkna fram belastningsströmmar, spänningsfall och felströmmar samt en diskussion kring avvikelser görs också när resultaten jämförs. Slutligen beskrivs ett antal förbättringsförslag som förenklar modellering av existerande anläggningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)