Personlig integritet – ett minne blott? - En redogörelse för den svenska regleringen om hemliga tvångsmedel och användandet av bevismaterial från vissa krypterade kommunikationstjänster

Sammanfattning: Hemliga tvångsmedel är ett fragmenterat och komplext område inom svensk rätt. Lagstiftningen är utspridd i flera olika lagar med en stor mängd korshänvisningar. Dessutom görs en åtskillnad om hemliga tvångsmedel företas inom ramen för en förundersökning eller i preventivt syfte. Anledningen till att lagstiftningen ser ut som den gör torde vara på grund av den fortgående teknik- och samhällsutvecklingen i form av ökad anonymisering och kryptering, i kombination med att kriminella nätverk har en stor påverkan på vissa delar av samhället. Detta medför en förväntan från medborgarna att de brottsbekämpande myndigheterna och lagstiftaren agerar. Det senaste tillskottet, lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, mottog hård kritik från Lagrådet för att vara en undermålig lagstiftningsprodukt. Lagstiftningen gör att regelverket blir mer svåröverskådligt och ökar riskerna för misstag. Den nya lagen har också medfört att de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att i hemlighet samla in uppgifter om enskilda ökat påtagligt. Under åren 2020–2022 avslöjades flera avslutade, pågående och framtida brottsplaner när polisen beredde sig tillgång till de krypterade kommunikationstjänsterna Encrochat, Anom och Sky ECC. Med hjälp av utländsk polis som genomförde hemlig dataavläsning kunde svenska brottsbekämpande myndigheter få tillgång till en stor mängd chattmeddelanden. Agerandet har utgjort ett intrång i de enskildas privata sfär och kan liknas vid urskillningslös massavläsning. Trots de uppenbara kränkningarna finns inget hinder mot att åberopa materialet i en brottmålsrättegång. Analogiresonemanget, vilket går ut på att domstolarna borde avvisa bevisningen med stöd av 17 § lagen om hemlig dataavläsning, har inte nått framgång hos en enhetlig underrättspraxis. I stället tillåts materialet från de krypterade kommunikationstjänsterna i regel med stöd av principen om fri bevisföring.