Ny spårväxelstandard 60E – En jämförande studie av de äldre växelsortimenten SJ50, BV50, UIC60 och det nyinförda växelsortimentet 60E

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Utbildningar i Helsingborg

Sammanfattning: På grund av de senaste vintrarnas påverkan på järnvägsanläggningen har uppmärksamheten riktats mot anläggningens skick och dess pålitlighet. Det har mynnat ut i flera olika åtgärder, bland annat- för Sverige- en helt ny spårväxelstandard kallad 60E. Examensarbetet är framförallt en jämförelsestudie mellan de tre vanligast förekommande äldre växeltyperna SJ50, BV50, UIC60 och den nya spårväxelstandarden 60E. Nyheter som rälslutning, nytt växeldriv och bredare spårvidd i 60E ställs mot de gamla växlarnas motsvarigheter och analyseras utifrån hur de har förbättrats. Arbetet beskriver också principiell uppbyggnad och funktion av en växel ur en anläggnings perspektiv. Rapporten belyser skillnader och nyheter i en spårväxel som förbättrar drift och funktion i anläggningen. Arbetet har utförts på ÅF Infrastructure, Helsingborg. Arbetet utgår från följande frågeställningar. • Kommer problematiken med is och snö i växlarna att minska vid användning av 60E? • Vad händer med växlar som byts ut i förtid? • Blir underhållet av 60E-växlarna enklare än av äldre modeller? • Kommer de totala kostnaderna kring växlar att minska? Datainsamlingen har dels gjorts genom en litteraturstudie av framförallt föreskrifter och standarder från Trafikverkets databaser och dels genom intervjuer av representanter från de inblandade parterna beställare, konsulter, leverantörer och sakkunniga utomstående. Det har resulterat i framförallt ban- och signaltekniska slutsatser kring hur förbättringarna för spårväxlarna påverkar fordon och bana. Förbättringarna leder till bättre tåggång, färre snökänsliga platser, jämnare slitage, högre hastigheter och högre axellaster. Skillnaderna mellan gamla växelserier och den nya är påtagliga vilket redovisas i arbetet. Det är lätt att förstå hur tankegången sett ut då denna växelserie tagits fram och vad som gjorts för att undvika slitage, driftfel och höga livscykelkostnader. Arbetet behandlar inte hur myndigheter och politiker skött järnvägen eller vad politiska beslut inneburit för anläggningen. Samhällsekonomiska aspekter behandlas inte heller. Rapporten riktar sig till personer med grundläggande järnvägsteknisk kompetens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)