Vilka faktorer påverkar lönsamheten hos banker med skilda ägarstrukturer?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Skövde/Institutionen för handel och företagande; Högskolan i Skövde/Institutionen för handel och företagande

Sammanfattning: Banker är katalysatorn i det finansiella systemet och har en viktig roll för ekonomins tillväxt och för att människors välfärd ska kunna växa. Att en bank är lönsam är inte av vikt enbart för den enskilda banken, utan för hela samhället i stort. Runt om i världen finns många olika sorters banker, som drivs på olika sätt och har olika ägarkonstellationer. Affärsbanker i Sverige ägs av flera tusentals aktieägare och drivs på en operativ nivå av en utvald VD. På en organisatorisk nivå så utgörs beslutsfattandet istället av en utvald styrelse. I Schweiz finns banker med olika ägarstruktur, där en av associationsformerna är partnerskapsbanker. Dessa bedrivs av partners, ofta väldigt få (8–10 personer) som agerar styrelse, ägare och VD. Det finns tidigare studier som undersökt hur lönsamheten påverkas hos banker, där dessa studier har sett till hur utländskt, statligt och privatägande har påverkat bankernas lönsamhet. Dessa studier uppvisar emellertid motstridiga resultat. Denna studie valt att belysa två extremfall, det vill säga banker med starkt centrerat ägarstruktur (partnerskapsbanker) och banker med extremt spritt ägande (svenska storbanker). Syftet med denna studie har varit att explorativt undersöka om banker med olika ägarstrukturer uppvisar lönsamhetsskillnader och vad dessa beror av. Detta genom en statistisk undersökning där ett antal vedertagna förklaringsvariabler används. En jämförande kvantitativ studie har tillämpats och i studien har tre stycken schweiziska partnerskapsbanker och tre stycken svenska affärsbanker jämförts med varandra samt analyserats under perioden 2014–2018. Den data som insamlats baseras på en nyckeltalsanalys samt en PEST-analys, där interna och externa nyckeltal samlats in. Där den insamlade data sedan har analyserats med konstruerade regressionsmodeller för att undersöka, vilka, eller om några av de utvalda förklaringsvariablerna förklarar lönsamheten. Genom studies resultat kan vi fastställa att lönsamhetskillnader mellan partnerskapsbanker och affärsbanker finns. Emellertid så kan vi konstatera att de förklaringsvariablerna som studien använts sig av inte kan förklara dessa lönsamhetskillnader på lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. För att helt kunna undanröja misstanke om att förklaringsvariablerna inte är signifikanta, så krävs ytterligare forskning med en längre tidsperiod. Denna studie har en begränsning i antalet år, där den period som observerats lett till att studien fått färre observationer än önskvärt. Materialet som idag finns att tillgå är begränsat till åren 2014–2018. Detta beror på att de schweiziska partnerskapsbankerna först 2014 började publicera sina årsredovisningar offentligt. Studien sträcker sig till 2018 för att det är det längsta tillgängliga materialet som kan undersökas. Tidigare studier inom området som använder sig av samma förklaringsvariabler som valts i denna studie och dessa uppvisar statistiskt signifikanta värden på de flesta utvalda förklaringsvariablerna, med några undantag. En skillnad, mellan tidigare studier och denna som är av stor betydelse är att värdena baseras på längre tidsperioder alternativt att fler banker har observerats, vilket allt annat lika ger fler observationer. Studiens resultat analyseras sedan utifrån tidigare studier samt principal-agent teorin.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)