Barns delaktighet inom socialtjänsten

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för socialt arbete och kriminologi

Sammanfattning: Studiens syfte var att studera socialarbetares upplevelser av att jobba med barns delaktighet i utredningar inom individ- och familjeomsorgen. Fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare genomfördes och empirin har analyserats utifrån teorin KASAM samt Shiers Delaktighetsmodell. Resultatet visar att det är komplext att göra barnet delaktigt i utredningsprocessen. Informanterna upplevde att graden av barns delaktighet beror på i vilken utsträckning socialarbetaren prioriterar den, där stor vikt läggs vid barnets ålder och mognad. Barnkonventionen som lag upplevdes inte ha en direkt betydelse för barns delaktighet i utredningar då barnkonventionen tillämpades redan innan. Däremot bedömdes barnkonventionen som lag kunna ha inverkan på större beslut inom kommunen. Föräldrarna, organisation, tidsbrist och arbetsbörda upplevdes som begränsningar för barnens delaktighet. Struktur inom organisationen, material, samt metoder för att kunna skapa en relation med barnet lyftes fram som möjliggörande för barns delaktighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)