Utökat aktörskap i stadsplaneringsprocessen : det materiellas roll i klimatanpassningsplaneringen i Nyhamnen

Sammanfattning: Havsnivån stiger och anpassning i kustnära områden är en allt viktigare planeringsfråga. Redan idag krävs nya samarbetskonstellationer för att hantera klimatrisker. Studiens syfte är att bidra till att bredda planerarperspektivet och fördjupa kunskap om hur fler värden kan främjas i klimatanpassningsplaneringen. Inom ramen för en fallstudie av klimatanpassningsplaneringen i Nyhamnen i Malmö, med uppmärksamhet kring materiella aktörers påverkanskraft, undersöks hur involverade praktiker resonerar kring risk med stigande hav, hur åtgärder att hantera stigande hav formas och förhandlas, vilka värden som premieras, samt vilka kontroverser som uppstår. För att utforska det materiellas roll i klimatanpassningsplaneringen, guidas delar av studien av assemblageteori, utvecklat ur aktör-nätverksteori. Utifrån dokumentanalys och forskningsintervju identifieras tre assemblage, konceptualiserade som socio-materiella arrangemang, kring klimatanpassningslösningar, vilka analyseras för att svara på frågeställningen. Genom ekofeministisk teori och teori kopplad till sociala begränsningar för klimatanpassning utforskas det materiellas roll i assemblagen. Studiens resultat visar att det materiella kan ge planeraren mer handlingsutrymme, men det kan också kringskära det. Att taktiskt alliera sig med det materiella kan vara ett sätt att främja fler värden i klimatanpassningsplaneringen, som naturbaserade värden som annars tenderar att trängas undan eller hindras. Resultaten indikerar även att uppmärksamhet kring det materiella har potential att öppna upp för nya samarbetskonstellationer. Med en lyssnande attityd och genom att stå i solidaritet med strategiskt viktiga materiella aktörer, kan möjlighet öppnas för att fler värden främjas och mer robusta anpassningslösningar lyfts fram.