En studie av traditionella livbolag i Sverige -En övergripande bild över potentiella konsekvenserna av IFRS och Finansinspektionens reglering i kombination på den svenska livbolagsmarknaden

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Pensionsförsäkringarna kännetecknas av långa premieperioder samt långa utbetalningsperioder. Det innebär att företagen i branschen förvaltar pengarna i flera decennier och därför placerar de ofta i långa obligationer men även i aktier och fastigheter för att få högre avkastning. I september 2011 uppdagades det i flertalet artiklar hur oron på börsen pressar livbolagen. Börsraset har gjort att de värdepapper som livbolagen haft som tillgångar har gått ned. Vidare påverkar börsraset skulderna då nuvärdet på skulderna ökar vilket innebär att livbolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna överstiger tillgångarna. En låg ränta innebär att livbolagen måste konsolidera för att täcka Finansinspektionens krav. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en övergripande bild över potentiella konsekvenser av IFRS och Finansinspektionen reglering i kombination på den svenska livbolagsmarknaden. Författarna kommer även att undersöka om det finns några gemensamma nämnare utöver börsrasen som gjort att vissa bolag gått bättre respektive sämre för att kunna besvara problemformuleringen. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ metod där dels en enkätundersökning med representanter från livbolagen och en revisor har gjorts och dels via en undersökning av livbolagens finansiella rapporter. Empiriska data har sedan analyserats tillsammans med lagstiftning och reglering ifrån IFRS men också jämförts med tidigare studier. Resultat och slutsatser: Författarna uppfattar en minskning av konkurrens i branschen vilket tyder på en avveckling av traditionella livbolag. Verkligt värde ger den bästa övergripande bilden av finansiella instrument men det uppstår en konflikt eftersom tillgångssidan är lätt att värdera till verkligt värde men skuldsidan består av framtida skulder varför denna värdering är svårare. Diskontering används för att bemöta problematiken men i Sverige är det regelstyrt och en av de strängaste metoderna används. Situationen är ökat komplicerad då Finans-inspektionen har solvenskrav som måste mötas. Uppgiften att få Finansinspektionens sam-tycke blir istället det som driver livbolagen vilket enligt författarna inte är hållbart i längden. Förslag till vidare forskning: Denna studie gäller endast ömsesidiga livbolag, det hade vart intressant att jämföra dessa bolags redovisning med de vinstdrivande bolagen för att se skillnader. Regelverket Solvens II kommer att implementeras i januari 2013. Det vore intressant att forska vidare på är hur det nya regelverket påverkar bolagen redovisnings-mässigt.