Arbetsplatslärande inom Försäkringskassan : Personliga handläggares upplevelse av lärande i det dagliga arbetet

Sammanfattning: Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv är att tjänsteproduktion organiseras efter modeller som i grunden är anpassade för varuproduktion. En av dessa organisationsmodeller är Lean, som har implementerats inom Försäkringskassan. Försäkringskassans byråkratiska organisation har därmed struktureras upp i ännu fler regler, rutiner och processer. Finns det något utrymme för lärande i en sådan organisation? Denna studie har som ambition att bidra till en ökad förståelse för hur lärande i det dagliga arbetet uppstår i en byråkratisk organisation där regler och rutiner är en del av jobbet. Syftet är att belysa personliga handläggares upplevelse av lärande i det dagliga arbetet. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever handläggare att styrande rutiner för arbetets utförande inverkar på deras lärande? Hur upplever handläggare att de lär sig av sina kollegor? I vilken utsträckning upplever handläggare att lärande sker över det egna teamets gränser? Studien bygger på en kvalitativ metodansats och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med handläggare på försäkringskassan. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Wengers teori om Communities of Practice. Resultatet visar att regler och rutiner används för att fylla kunskapsluckor och därmed bidrar till lärande. Handläggare lär också i det dagliga arbetet genom social interaktion som bland annat uppstår vid informella diskussioner och formella möten. Interaktionen leder till ett erfarenhetsutbyte mellan kollegor. Genom att ta del av andra myndigheters eller individers erfarenheter och kompetens har handläggarna möjlighet att utveckla ett lärande över gränser. Dock skiljer sig handläggarnas uppfattningar när det kommer till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med aktörer utanför Försäkringskassan.