CAS och folkrätt : hur undviks att CAS i fredfrämjande insatser inte genomförs i enlighet med Sveriges folkrättsliga förpliktelser rörande skydd för individen?

Sammanfattning: Under första hälften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ”accelerationsspår CAS”. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för närvarande pågår i Afghanistan har tidvishaft svårt att förhålla sig till folkrätten på ett positivt sätt. Föreliggande uppsats syfte är attundersöka vilka åtgärder som nuvarande forskning förespråkar avseende nyttjande av CAS för attden ska bli utförd med så hög kvalitet som möjligt utifrån målval och målträff, och därigenom vadsom det svenska flygvapnet eventuellt kan vidta utifrån denna forskning för att minimera risken attinte följa folkrätten vid utövande av CAS under operationer vid internationella fredsfrämjandeinsatser. För att kunna uppnå syftet har tre delfrågor ställts och besvarats, dessa är vilkafolkrättsliga regler som är tillämpliga för svenska förband vid internationella fredsfrämjandeinsatser, vilka åtgärder är möjliga att vidta för att minska risken för oavsiktlig skada påcivilpersoner eller civil infrastruktur vid genomförande av CAS, samt vilka åtgärder bör detsvenska flygvapnet vidta för att minimera risken att bryta mot folkrätten vid genomförande avCAS under internationella fredsfrämjande insatser.Uppsatsen har kommit fram till att de åtgärder svenska flygvapnet bör vidta för att följa folkrättenär i ett utbildningshänseende träning i en verklighetstrogen och ändamålsenlig miljö med aktuellskarp ammunition samt moralisk och etisk varseblivning ur ett humanistiskt perspektiv. Ur ettverkanshänseende bör det finnas vapen med graderad verkan samt med hög precision och slutligenur ett kommunikationshänseende ska det vara god teknisk utrustning mellan pilot och FAC.