DNA-register : Nytt lagförslag

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Polisutbildningen; Umeå universitet/Polisutbildningen; Umeå universitet/Polisutbildningen

Sammanfattning:

Målet med denna rapport var att ta reda på vilka för- och nackdelar som finns med ett utvecklat DNA-register samt vilka konsekvenser det kan tänkas få och därmed ta reda på hur det nya lagförslaget motiveras. Den nuvarande lagstiftningen gör det inte möjligt att registrera alla typer av brott i DNA-registret, därför är ett nytt lagförslag aktuellt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom en litteraturstudie, där vi har hämtat material från den promemoria som Ann-Marie Begler överlämnade till justitiedepartementet. Vi har även använt oss av muntliga- och skriftliga källor samt Internet. Fördelarna med det nya lagförslaget är att brottsuppklarningsprocenten skulle öka eftersom fler personer kan läggas in i registret och genom detta kan man jämföra biologiska spår som hittas på brottsplatser med DNA-profiler i DNA-registret. Även utredningstiden skulle minska eftersom man lättare kan få träff på en misstänkt samtidigt som man snabbare kan avföra oskyldigt misstänkta från utredningen. Eftersom två års regeln ska bort så kommer troligtvis fler vardagsbrott kunna lösas eftersom man ska kunna lägga in uppgifter i registret oavsett strafftid. Negativa aspekter finns även i det nya förslaget. Den personliga integriteten kan ses som ett problem eftersom fler mot sin vilja kommer att hamna i ett register och en känsla av att myndigheternas kontroll av den enskilda individen ökar. Ett nytt DNA-register kommer även att innebära nya kostnader för rättsväsendet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)