Innan kulturen slocknar - En kvalitativ textanalys av Roger Scrutons uppfattning om den västerländska kulturen i en postmodern värld, sett utifrån ett historiebruksperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Centrum för teologi och religionsvetenskap

Sammanfattning: Den engelska professorn och filosofen Roger Scruton har under ett långt akademiskt liv kritiserat samtiden på många olika sätt. Han är kritisk till det postmoderna samhället och filosofer som Focault, Derrida och Habermas. Han menar att den västerländska kulturen idag står under hot. Syftet med denna uppsats är därför att redogöra för och kritisk diskutera Scrutons analys och kritik av det västerländska moderna och postmoderna samhället. Till syftet hör också att försöka klarlägga vad Scruton syn på etik och religion är. Jag kommer analysera Scruton utifrån historiebruksforskningens teoretiska perspektiv som avhandlar ur vilket perspektiv vi ser historia. För att undersöka mina frågor använder jag en kvalitativ textanalys, där jag analyserar två böcker av Scruton. I dessa kritiserar han individuella och relativistiska drag hos människan och förespråka istället ett samhälle med stor gemenskap som han förefaller sig sakna. Scruton ser det han kallar den västerländska kulturen som en kunskapskälla. Han menar även kristendomen haft en viktig roll för den västerländska kulturen och gjort det lättare för oss att stå upp för den västerländska kulturens rätt att existera. Kristendomen har även hjälpt den västerländska kulturen med moraluppfostran och på något sätt legat bakom alla västerländska konstverk, samt under mörka perioder hjälp till att hålla hoppet och anständigheten uppe. Scruton vill även bevara det han kallar den västerländska kulturen. Om vi inte aktivt bevarar denna kultur kommer vi ställas inför en undergång av seder, traditioner, konventioner, skick och bruk. Några slutsatser är att Scruton i vissa delar av sin argumentation är något svepande och förenklad, och att han och Focault förenas i en kritik av en förenklad vetenskaplig världsbild, men utifrån väldigt olika förutsättningar. Scruton saknar även den stora gemensamma berättelsen i dagens västerländska värld. Jag menar även att vi mitt i vår iver att hela tiden vara så modern som möjligt och eftersträva ständig förnyelse ändå ger oss tid betrakta t.ex. ett konstverk av, vad Scruton skulle benämna som, en klassisk målare och studera den i lugn och ro. Låta den stimulera vårt sinne och ge oss en emotionell kunskap, samtidigt som vi låter fantasin flöda i vår tolkning av den. Samtidigt är det viktigt att vara väldigt medveten om att Scruton i hela sin argumentation använder ett historiebruk som gynnar hans argumentation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)