Betydelsen av fonologisk medvetenhet i läsinlärning för att undanröja senare läshinder : En kvalitativ intervjustudie med verksamma F-3 lärare

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning om elevers läsinlärning i relation till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Studiens teoretiska utgångspunkt placeras i det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma F-3 lärare. Läroplanen fastställer att läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 ska bearbeta sambandet mellan ljud och bokstav. Läsinlärning har under en lång tidsperiod varit ett kontroversiellt ämne i debatter. Det har diskuterats om elever behöver förstå sammankopplingen mellan ljud och bokstav eller endast behöver lagra ord visuellt i minnet och på så vis bli läskunniga. Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för läsinlärning och senare läsförmåga. Att vara medveten om att ord består av ett antal bokstäver som företräds av ett särskilt språkljud är en stark faktor för god läsinlärning. Elever som inte besitter dessa färdigheter löper större risk för att erhålla läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att lärarna betraktar fonologisk medvetenhet som en grundläggande tillgång för en lyckad läsinlärning samt för att förhindra läs- och skrivsvårigheter. Av resultatet framgår det även att undervisningen inrymmer språklekar, bokstavsinlärning samt olika sorters bokläsning för att bidra till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet och läskunnighet.