Förändringar och effekter efter implementering avRPA i mindre svenska kommuner

Sammanfattning: Robotic Process Automation (RPA) är en bred variation av tillvägagångssätt och tekniska lösningar som arbetar som ett stöd för att automatisera repetitiva arbetsuppgifter. År 2017 fastslogs en ny lagstiftning i Sverige som möjliggjorde för den offentliga sektorn att automatisera beslutstöd. Detta ledde i sin tur att allt fler svenska kommuner började implementera RPA. Av Sveriges totalt 290 kommuner klassas 259 stycken som mindre kommuner. För dessa mindre kommuner är det viktigt att balansera mellan att ha tillräckligt mycket bemanning för att både klara av ekonomin samt arbetsuppgifterna. Dessutom har flera kommuner i Sverige inte råd att anställa ny personal på grund av den rådande pandemin. Flertalet av dessa mindre kommuner har ännu ej påbörjat sitt arbete med RPA. Studien undersöker sex mindre svenska kommuner som har implementerat RPA med syfte för att ta reda på de effekter och förändringar som uppstått efter implementationen. Detta har gått till genom semistrukturerade intervjuer, för att få reda på hur kommunens implementering gått till, vilka processer och inom vilka områden kommunen har valt att automatisera samt vad kommunen har sett för effekter av detta. Tematisk analys användes sedan för att hitta mönster samt teman i intervjuerna. Resultatet visade på lyckade implementeringar där kommunerna har kommit olika långt i sitt arbete och nått olika nivåer av framgång men där samtliga genom RPA har frigjort tid för sin amedarbetare. De medverkande kommunerna i studien har ett flertal nya processer att automatisera i planeringsstadiet för det kommande året. Slutsatsen av denna studie visar på att effekterna av RPA ger goda resultat genom att frigöra tid och effektivisera arbetet för de mindre kommuner som har valt att lägga ner resurser på det. I brist på andra sätt att lösa sina nuvarande problem, är RPA i dagsläget en metod för att balansera ekonomi och de växande utmaningarna för en mindre kommun.