Unga kvinnor och sociala medier – ur ett psykiskt hälsoperspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa kan ses som ett av de största folkhälsoproblem i Sverige. Statistik visar att 20-40 procent av befolkningen lider av någon form av psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan har ökat årligen bland ungdomar, i synnerhet hos unga kvinnor. Sociala medier har blivit en integrerad del av det moderna samhället, dock saknas det kunskap om effekterna av användningen har något samband med den ökade psykiska ohälsan. Sjuksköterskan har en särskild, och kan här ha en betydelsefull roll inom hälsofrämjande arbete med avsikt att förhindra ohälsa. Syfte: Att beskriva hur sociala medier kan påverka den psykiska hälsan bland unga kvinnor i åldrarna 16-25 år. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, varav en kvalitativ artikel. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed, Scopus och PsycINFO. Resultat: Sociala medier hade ett starkt inflytande på unga kvinnors hälsa. Jämförelse av utseende och livsstil visade sig ha en ökad effekt av sociala mediers påverkan. Tid spenderad på sociala medier samt vilka personer som framstod på bild var faktorer associerade med ökad negativ kroppsbild och utseendejämförelse. Facebook och Instagram bidrog till att unga kvinnor upplevde negativ kroppsbild, depression och oro som i sin tur kunde leda till risk för utveckling av ätstörningar. Hög självkänsla hade en skyddande effekt mot negativ påverkan av sociala medier. Slutsats: Sociala medier har en bidragande roll till den psykiska ohälsan bland unga kvinnor. Den ökade sjukligheten i psykisk ohälsa samt associationen mellan användande av sociala medier och psykisk ohälsa tyder på att det är ett samhällsproblem. Således bör sjukvården, i gemenskap med samhället, tillämpa lämpliga insatser för att främja hälsa.