Att förstå och uppleva hälsa - En kvalitativ studie av personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning

Sammanfattning: Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning beskriver sin förståelse och upplevelse av hälsa. Vad lägger de själva in i begreppet hälsa och hur får de sedan in hälsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger även i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever påverkar deras upplevelse av hälsa. Frågeställningar:•Vilken betydelse har hälsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning?•Finns det något som de tycker är viktigt för att de ska kunna må bra?•Har de fått lära sig något om vad man själv kan göra för att må bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen är huvudmetod och det fenomenologiska tankesättet har använts. Enskilda intervjuer är huvudinsamlingsmetod. Studien bygger på tio intervjutillfällen med personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Respondenter kommer från två olika grupper. Den ena gruppen kallas för mammor i vuxenhabilitering och den andra unga vuxna inom daglig verksamhet. Resultat: Studien beskriver vad personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning lägger in i begreppet hälsa, vad de anser vara viktigt för att kunna må bra, vad dessa personer identifierade för orsaker till ohälsa, samt hur de försöker leva ett mer hälsosamt liv. Studiens resultat överensstämmer med en del tidigare forskning kring målgruppen som visar att hälsa uppstår i en interaktion mellan en individ och hans omvärld. Studien visar också att det är meningsfullt med olika insatser som kan öka kunskap och påverka beteendet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt uppmuntrar den till att fortsätta med de utbildningar som redan finns för denna målgrupp, exempelvis inom FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), men även att starta fler nya projekt för att både uppmärksamma gruppen och stärka den enskilda individens självkänsla och självförtroende, något som bidrar till större delaktighetsförmåga.