Sviktande svarsfrekvens. En studie om bakomliggande faktorer

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att belysa Göteborgs Stads förskoleenkäts styrkor och svagheter samt att undersöka vilka faktorer som har störst betydelse för enkätens svarsfrekvens. Det finns dessutom en underordnad målsättning med studien som innebär att resultatet kan komma att användas för att modernisera och förbättra enkäten ur ett såväl vårdnadshavare- som verksamhetsperspektiv. Teori: För att få förståelse för vad som kan motivera vårdnadshavarna att svara på enkäten har bland annat teori om motivationspsykologi legat till grund. En annan teoretisk utgångspunkt för studien återfinns inom socialpsykologin som handlar om att utifrån människors interaktion och medlemskap i sociala grupper förstå, förklara och förutsäga deras tankar, känslor, attityder och handlingar. Även teorier om enkäters uppbyggnad speglas i studiens teoriavsnitt. Metod: För att uppnå studiens syfte har studien utförts i två parallella processer. Den ena avsåg att belysa enkätens styrkor och svagheter genom att analysera Göteborgs Stads förskoleenkät utifrån teorier om vad som kännetecknar en bra enkät. Den andra processen innebar kvalitativa intervjuer som genomfördes med totalt åtta vårdnadshavare till barn med plats i förskolan i tre olika stadsdelar. Både vårdnadshavare som har besvarat enkäten och som inte besvarat enkäten intervjuades. I urvalet av undersökningsenheter har hänsyn tagits till stadsdelarnas geografiska placering och svarsfrekvensen för verksamhetsåret 2012. Resultat: I relation till den litteratur som använts för att ta fram analysmallen är strukturen och utformningen på frågorna i Göteborgs Stads förskoleenkät tämligen korrekt. Flera bakomliggande faktorer till den låga svarsfrekvensen har identifierats i studien och dessa återfinns framförallt i den delen som handlar om själva genomförandet, det vill säga de delar som verksamheterna har stor möjlighet att påverka. Ett exempel som kan lyftas fram är verksamhetens återkoppling till vårdnadshavarna, ett område där samtliga respondenter i studien uttrycker missnöje. Det finns risk att respondenterna tappar motivation att delta i enkätundersökningen, då det aldrig eller i liten grad sker återkoppling av resultatet. Vidare bör verksamhetens nytta av enkätresultatet i förhållande till enkätens syfte undersökas, om syftet är att resultatet ska användas i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.